Skribent: Cecilia Hellberg
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2005-06-06

Hjärt- och kärlsjukdomar – onödigt vanligt

Varför vi drabbas och hur det går att komma undan. Eller i alla fall rejält förbättra sina odds.
Många är vi som går omkring och oroar oss för att vi ska drabbas av cancer. Och visst, det är en väldigt otäck sjukdom. Men saken är den att det finns andra saker vi borde vara oroligare för. Hjärt- och kärlsjukdomar till exempel.
 
Hjärt- och kärlsjukdomar – onödigt vanligt
Här i i-världen dör cirka en tiondel av alla människor av cancer. Av hjärt- och kärlsjukdomar dör två tredjedelar. Många i onödan. Eller i alla fall onödigt tidigt.
Detta kan låta skrämmande, och man ska inte sticka under stolen med att vi ligger lite risigt till – men det behöver inte vara så här. Dessa sjukdomar är de vanligaste vi har, men det är också de vi lättast kan åtgärda - utan sjukvård.
 
Hjärt- och kärlsjukdomar är vad man kallar välfärdssjukdomar. Det handlar till exempel om hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp, blodproppar och åderförfettning. Till välfärdssjukdomarna hör också diabetes typ-2 och övervikt. Gemensamt för alla dessa är att de är sjukdomar och tillstånd vi ådrar oss bara för att vi har det lite för bra. För att vi blivit lite för lata och äter lite för ”lyxigt”.
Men hur har vi då hamnat där vi är?
Det hela är faktiskt ganska lätt att förstå om vi ser tillbaka lite på historien. Dagens människa har ritningar som är flera hundra tusen år gamla, och de största vaneförändringarna – hur vi äter och rör på oss – har faktiskt kommit under de senaste 40-50 åren. Sedan 70-talet har till exempel motionsmängden minskat konstant. Den lathet som var en förutsätning för stenåldersmänniskan som behövde spara energi när tillfälle fanns, har lett till att vi utan att reflektera trycker på dörröppningsknappar, tar hissen eller sätter oss i bilen för att åka den där kilometern till affären. Då stenåldersmänniskan hade svårt att hitta energi fanns dragningen till fett och sött där för att få dem att lagra när tillfälle fanns.
 
I dag har vi bearbetade produkter med färre vitaminer, mineraler och antioxidanter – men med fett och socker i överflöd. Vi har mat med lägre näringsvärde men mycket högre kaloriinnehåll. Och vi behöver inte lagra.
Allt det här påverkar blodtryck, blodsocker, blodfetter samt de så kallade fria radikalerna och de inflammationer de orsakar. För att förhindra att vi ska drabbas av välfärdssjukdomar finns det bara en sak att göra – vi måste sluta låta våra stenåldersinstinkter lura oss.
 
Fettkvalitén viktig
För lite motion och fel kost leder till försämrade blodfetter, och det är höga blodfetter som är startskottet till våra hjärt- och kärlsjukdomar. Fettet i kroppen transporteras i små bollar bestående av fett och kolesterol.
 
Det finns två olika transportbollar: En dålig som brukar kallas LDL eller ”det onda kolesterolet”, och den transporterar fett från levern och ut i kroppen. Sedan finns även HDL eller ”det goda kolesterolet” som kan hindra LDL från att fastna i kärlväggarna och som faktiskt kan transportera fett från kroppens vävnader till levern.
 
Det viktigaste är inte, som många tror, att ha lågt kolesterol – utan att ha jämnvikt mellan det onda och det goda kolesterolet. För att behålla bra blodfetter, och inte drabbas av åderförfettning eller åderförkalkning som det tidigare kallades, gäller det främst att få i sig rätt sorts fetter.
 
Transfetter och härdfetter (mättade fetter) som finns i alla färdigprodukter och som är allt fett som är fast till konsistensen ökar LDL-kvoten. Enkelomättade fetter, som finns i avokado, nötter, raps- och olivolja med mera, balanserar LDL och HDL – förutsatt att man byter ut de mättade fetterna mot dessa fetter. Ett energiöverskott leder alltid till sämre blodfetter. Sedan finns de fleromättade fetterna. Omega-3, som det allra bästa fettet kallas, ökar kvoten av HDL och minskar risken för blodproppar. Dessutom är det antiinflammatoriskt. Dessa fetter finns främst i fet fisk, och det är detta som är anledningen till att vi så ofta rekommenderas att äta fet fisk tre till fyra gånger i veckan.
 
Inflammation i kärlväggarna
Om vi drabbas av försämrade blodfetter ökar risken att transportbollarna av det dåliga kolesterolet ska fastna och lagras i kärlväggarna. När väl bollarna sitter där kan syre och de så kallade fria radikalerna i kroppen leda till att kolesterolet förändras kemiskt.
 
Det förändrade kolesterolet känns inte igen av kroppen som då svarar med att starta en inflammation i kärlväggen. En sådan inflammation gör att var bildas, och om det går så långt att detta var rinner ut i blodet är blodproppen ett faktum. Inflammationer av detta slag försämrar över huvud taget kärlens funktion, och har man då till exempel ett högt blodtryck kan det trycka på så mycket att kärlen brister.
 
Visserligen styr våra gener till viss del om vi ska drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar eller ej, men det finns som sagt mycket vi kan göra för att stoppa processen som leder fram dit.
Och det bästa med att så många faktorer är inblandande du löper ökad risk om du röker, har högt blodtryck, är övervikig, har diabetes eller äter mindre bra är att det finns så mycket man kan förbättra på ett bräde.
 
Vikten av rätt mat
Om vi i denna artikel lämnar motion därhän, även om det är väldigt, väldigt viktigt, och koncentrerar oss på kostens betydelse så finns det några enkla regler:
 
Om vi undviker behandlad mat som färdigrätter, gräddiga efterrätter samt chips, kakor och så vidare till vardags, och i stället ser till att vi får i oss det fett kroppen behöver i form av olivolja på salladen, mosad avokado på mackan i stället för smör och nötter i stället för chips, samt njuter av goda, feta fisksorter då och då, ja då ser vi till att hålla våra blodfetter i trim.
 
Om vi ser till att få i oss minst fem frukter per dag samt äter ordentligt med färgglada grönsaker till alla mål, så får vi i oss tillräckligt med antioxidanter. Antioxidanter är ett mycket effektivt skydd mot de skadliga fria radikalerna. Om inte de fria radikalerna får härja fritt kommer heller inte kolesterolet som fastnat i kärlväggarna att förändras.
 
Om vi är noga med att få i oss Omega-3, i form av fet fisk eller fiskolja, kommer det att motverka de inflammationer som det förändrade kolesterolet kan sätta igång.
 
Det finns alltså en hel del som vi själva kan göra i vardagen för att rädda våra kärl. Det behöver inte handla om att ställa om hela sitt liv. Eller om att aldrig mer få äta en bulle. Små vardagsförändringar kan räcka långt.
 
Fakta:
Så här väljer du mat för dina kärl och din hälsas skull
 
Ät fet fisk minst tre gånger i veckan
Fet fisk innehåller det undergörande ämnet Omega-3 som motverkar inflammationer. Lax, makrill, sardiner, ål, färsk tonfisk och sill är bra exempel. Likaså ren fiskolja.
 
Stek mindre
Vid stekning utsätts maten för höga temperaturer vilket kan leda till att farliga ämnen bildas.
 
Undvik fleromättade fetter som majs- och solrosolja samt olika former av margariner. Välj smör, eller enkelomättade oljor som raps- eller olivolja. Hårdstek inte!
 
Laga själv
Titta på innehållsförteckningen, till och med på nyckelhålsmärkta fiberbrödsorter står ofta härdade (hydrogenerade) fetter med. Den mesta färdigmat du köper, från korv till frysta efterrätter, innehåller härd- och transfetter. Dessutom är innehållet av vitaminer, mineraler och antioxidanter betydligt lägre i färdigmat.
 
Variera köttet
Fettet i rött kött är oftast sämre för blodfetterna. Magra köttsorter som innanlår, filé, vilt och kyckling är bra proteinkällor. Koka hellre än stek.
 
Ät nötter som snacks
Nötter har förvisso ett högt energiinnehåll, men de innehåller fetter som inte lagras lika lätt som härdade fetter i kroppen. Prova som lördagssnacks, i müslin eller på fruktsalladen. Fungerar utmärkt som mellanmål.
 
Ät massor av frukt och grönt
Förutom att frukt och grönt innehåller massor av nyttiga fibrer och är både gott och mättande så förser de oss med de livsviktiga antoxidanterna. De håller vårt immunförsvar på topp och motverkar bland annat inflammationer som orsakar skador i våra blodkärl.
 
Byt mjölk mot yoghurt
Feta mjölkprodukter innehåller mättade fetter. Magra mjölkprodukter och yoghurt är däremot en bra proteinkälla, ger oss kalcium och bra bakterier för magen.
 
Tillsätt vitlök
Vitlök är inte bara en oersättlig smaksättare, den har även visat sig minska produktionen av LDL, ”det onda kolesterolet”.
 
Drick te
Te innhåller antioxidanter och verkar även kunna öka halten av HDL, ”det goda kolesterolet”.
 
Källa: För hjärtats skull – en bok om hjärt- och kärlhälsa av Martin Brunnberg
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
2010-09-15 22:23:37 - Sebastian
Fel
Vill bara meddela om det goda hos mättat fett, och det dåliga av västvärldens intag av Omega-6.
 
1. Holmberg S et al. Int J Environ Res Public Health. Food choices and coronary heart disease: a population based cohort study of rural Swedish men with 12 years of follow-up. 2009 Oct;6(10):2626-38. Epub 2009 Oct 12.
2. Siri-Tarino PW et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Jan 13. [Epub ahead of print]
3. Siri-Tarino PW et al. Saturated fat, carbohydrate, and cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 Jan 20. [Epub ahead of print]
4. Mozaffarian D. Effects of dietary fats versus carbohydrates on coronary heart disease: a review of the evidence. Curr Atheroscler Rep. 2005 Nov;7(6):435-45.
5. Leosdottir M, Nilsson PM, Nilsson JÅ, Berglund G. Cardiovascular event risk in relation to dietary fat intake in middle-aged individuals – data from The Malmö Diet and Cancer Study. Eur J Cardiovasc Prev Rehab. 2007;14:701-6.
6. Mente A et al. A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Arch Intern Med. 2009 Apr 13;169(7):659-69.
7. Kritchevsky SB and Kritchevsky D. Egg consumption and coronary heart disease: an epidemiologic overview.J Am Coll Nutr. 2000 Oct;19(5 Suppl):549S-555S.
8. Kritchevsky SB. A review of scientific research and recommendations regarding eggs. J Am Coll Nutr. 2004 Dec;23(6 Suppl):596S-600S.
9. Fernandez ML. Dietary cholesterol provided by eggs and plasma lipoproteins in healthy populations.Curr Opin Clin Nutr Metab Care. 2006 Jan;9(1):8-12.
10. Ballesteros MN et al. Dietary cholesterol does not increase biomarkers for chronic disease in a pediatric population from northern Mexico.Am J Clin Nutr. 2004 Oct;80(4):855-61.
11. Qureshi AI et el. Regular egg consumption does not increase the risk of stroke and cardiovascular diseases. Med Sci Monit. 2007 Jan;13(1):CR1-8. Epub 2006 Dec 18.
12. Mutungi G et al. Dietary cholesterol from eggs increases plasma HDL cholesterol in overweight men consuming a carbohydrate-restricted diet. J Nutr. 2008 Feb;138(2):272-6.
13. Gray J and Griffin B. Eggs and dietary cholesterol – dispelling the myth. Nutrition Bulletin. 2009; 34, 66–70
 
2010-02-14 10:00:50 - Linda
Fleromättat fett
Det bästa för hjärtat är enkelomättat fett. Fleromättat är också bra men härsknar lättare än till exempel enkelomättat och mättat. Solrosolja innehåller bara omega 6-fetter. De får de flesta i sig i överkant idag. Man ska få i sig minst lika mycket omega 3 som omega 6 för att ha en bra balans. Alltså minska på omega 6 och öka omega 3, så blir det bra:-)
 
2009-06-25 19:59:21 - lennart
FK kontra hjärtproblem
Måste sluta med all hjärtmedicin enär FK säger att jag är frisk och inte behöver, vad göra??
 
2009-01-09 13:01:31 - Daniel
Felskrivning?
Synd, artikeln kändes adekvat i övrigt.
Med en sådan motsägelse, utan förklaring, så får jag nog omvärdera.
 
2008-12-19 14:41:42 - Charlotte
Varför ska man undvika fleromättade fetter??
Jag läste först i artickeln information om de olika fetterna, mättat, enkel och fleromättat. Där står det att de fleromättade fetterna, Omega 3, är bra för kroppen. Längst ner i arkickeln står det sedan att man ska Undvika fleromättade fetter, såsom solrosolja!?
Snälla Martin Brunnberg, förklara vad du menar med detta.
Jag är övertygad om att solrosoljan som innehåller runt 60% fleromättade fetter är jättebra!
 
2006-07-31 09:09:42 - Jonas
Undvik fleromättade fetter?
Jag har alltid fått höra att fleromättade fetter är bra, men här står tvärtom! Kan det verkligen stämma?
 
Kommentera denna artikel