Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 9/5/2005
Uppdaterad: 11/16/2007

Går det att stoppa diabetes?

Allt fler människor får diabetes och många har det utan att veta om det. Denna folksjukdom är på stark frammarsch i väst, men även i andra delar av världen ser man en likartad utveckling. I USA lider så många som 10 % av befolkningen av diabetes och i Asien, som för femtio år sedan knappt kände till sjukdomen, ökar nu förekomsten lavinartat.
 
Går det att stoppa diabetes
I Sverige har 3-4 procent av befolkningen diabetes, cirka 300.000–400.000, men det finns ett stort mörkertal som antingen ligger på gränsen att drabbas eller har fått sjukdomen utan att veta om det. Diabetes kan ofta vara svår att upptäcka på grund av den långa symptomfria perioden och man uppskattar att sjukdomen är oupptäckt hos var tredje person som har den i åldern 25-65 år. Bland äldre personer är den siffran ännu högre.
 
Olika typer av diabetes
När man talar om diabetes talar man oftast om typ 1- och typ 2-diabetes men det finns även graviditetsdiabetes och andra specifika typer av diabetes. Diabetes mellitus är ett samlingsbegrepp för flera olika tillstånd med olika orsaker, den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. Förr i tiden kallades därför sjukdomen sockersjukan. Den stora majoriteten, cirka 85-90 procent av alla diabetesfall utgörs av typ 2-diabetes.
 
De kolhydrater vi får i oss via maten bryts ner till sockermolekyler i tarmen och transporteras därifrån ut i blodet. Sockret utnyttjas som energikälla av kroppens celler som tar det direkt från blodet. För att cellerna ska kunna tillgodogöra sig sockret behövs hormonet insulin som bildas i bukspottkörteln. Insulinet fungerar som en nyckel som öppnar upp cellen och släpper in sockret som cirkulerar runt i blodet. Vid brist på insulin påverkas även protein- och fettomsättningen i kroppen.
 
Ungdomsdiabetes
Typ 1-diabetes drabbar framför allt barn och ungdomar och kallas ibland för ungdomsdiabetes. Sjukdomen orsakas av att kroppens eget immunförsvar angriper de cellerna i bukspottkörteln som bildar insulin. Detta leder så småningom till absolut insulinbrist. Symtomen visar sig först när 70-80 procent av de insulinproducerande cellerna förstörts och är bland annat törst, trötthet, stora urinmängder, klåda och synförändringar. De som har typ 1-diabetes måste ta insulininjektioner för att överleva.
 
Åldersdiabetes
Typ 2-diabetes drabbar främst vuxna och äldre och är en livsstilsrelaterad sjukdom. Förmågan att producera insulin är inte helt borta men mängden insulin som bildas räcker inte för kroppens behov. Detta beror på en minskad insulinproduktion eller på att kroppens celler har en nedsatt känslighet för insulin. En nedsatt känslighet kan så småningom leda till total insulinresistens, vilket innebär att cellerna slutar reagera på det insulinet som utsöndras från bukspottskörteln.
 
Kroppen försöker kompensera den nedsatta insulinkänsligheten genom ökad produktion av insulin samt tömning av sockerlager i levern. Resultatet är förhöjda blodsockernivåer, men eftersom sockret inte kan utnyttjas av cellerna, kommer det mesta ut i urinen.
 
Sjukdomen ger liknande symptom som typ 1-diabetes. Typ 1-diabetespatienterna utvecklar dock dessa symptom över en mycket kortare period än typ 2-diabetikerna. För ungefär en tredjedel av dem som drabbas av typ 2-diabetes räcker det med att lägga om sina matvanor och bli lite mer aktiv för att minska i vikt och därmed få insulinproduktionen att räcka till igen. Känsligheten för insulin förbättras och blodsockernivåerna kan hållas normala. Ytterligare en tredjedel behöver medicinen som stimulerar den egna insulinproduktionen eller ökar cellernas känslighet för insulin. Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1-diabetes dagliga insulininjektioner och på senare år har det blivit allt vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till insulinbehandling.
 
De olika typerna av diabetes har flera likheter, men också många skillnader, bland annat annorlunda sjukdomsorsaker och behandlingssätt. Emellertid finns det ett gemensamt mål med behandlingar och det är att uppnå en så normal blodsockernivå som möjligt. Obehandlad diabetes kan leda till svåra ögon- och njurskador samt ge komplikationer i blodkärlen och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
 
Många barn i riskzonen
Allt fler barn drabbas av typ 2-diabetes, en sjukdom som tidigare mest förekom bland vuxna och äldre människor. I USA har drygt 300.000 barn typ 2-diabetes, vilket innebär att sjukdomen är vanligare än ungdomsdiabetes typ-1. Den skrämmande trenden märks allt tydligare i Sverige. Mönstret av diabetes följer de vuxnas mönster och bovarna heter snabbmat, godis, läsk och en stillasittande livsstil. Trots oroande larm från läkare fortsätter barnfetman att öka över hela världen. I Sverige lider vart femte barn av övervikt.
 
Insjuknandet i yngre åldrar medför också att dessa patienter kommer att behöva sjukvårdens resurser under längre tid av sina liv än vad som var fallet för 10-20 år sedan. Det betyder också att riskerna för att utveckla komplikationer ökar, eftersom dessa till stor del är betingade av under hur lång tid diabetessjukdomen pågår.
 
Varför ökar diabetes?
Flera faktorer sammankopplas med insjuknandet i typ 2-diabetes, bland annat ärftlighet, ålder, övervikt, avsaknad av fysisk aktivitet, rökning och nedsatt sockertolerans. Ofta ökar diabetes bland folkgrupper som lämnar en traditionell livsstil, ofta på landsbygden, och flyttar in till städer och ändrar sin livsstil.
 
Ärftligheten är mer betydelsefull vid typ 2- än vid typ 1-diabetes. Forskare vid Karolinska Universitetssjukhuset har visat en fyrfaldig riskökning att drabbas av diabetes för överviktiga samt för de som har sjukdomen i familjen. Om personen är både överviktig och med sjukdomen i släkten är risken så mycket som 25 gånger högre jämfört med en normalviktig person utan ärftlighet för diabetes.
 
Fetma är en av huvudorsakerna till att cellerna blir okänsliga för insulin. Viktökningen gör att mycket insulin förbrukas av fettcellerna, vilket tvingar kroppen att producera ännu mer insulin för att hålla blodsockret konstant. Efter ett tag tappar insulinet sin fulla effekt och blodsockernivåerna stiger.
 
Överviktiga som inte har typ 2-diabetes lyckas producera upp till 5-10 gånger mer insulin än det normala och på så sätt hålls blodsockret på normala nivåer trots den nedsatta känsligheten i cellerna. De som har anlag för diabetes klarar inte att producera så mycket insulin vilket så småningom leder till insulinbrist.
 
Ny forskning visar att risken att drabbas av diabetes ökar också när man lever ett stressigt liv. Långvarig stress leder till högre nivåer av stresshormoner i kroppen, framför allt kortisol och adrenalin. I för stora mängder stör dessa hormoner den normala sockeromsättningen, dem stimulerar levern att tillverka mer socker, samt ser till att det utsöndras mindre insulin från bukspottkörteln.
 
Viktigt med rätt kost
Första åtgärden vid insjuknande i diabetes är ändring av kosten. En rätt sammansatt kost har en gynnsam inverkan på de olika riskfaktorer vid diabetes som exempelvis blodsocker, blodfetter, blodtryck och vikt.
 
Socialstyrelsen har utarbetat vissa riktpunkter som är viktiga att följa för en person som har diabetes. Ett exempel är att mättat fett får utgöra maximalt 10 procent av energiintaget och att huvuddelen av fettintaget bör vara enkelomättat och komma från vegetabiliska källor eller från fisk som har låga halter mättat fett.
 
Flera forskningsrön har visat att mättat fett har samband med insulinresistens, fetma och ökad risk för typ-2 diabetes. Däremot kan kost som är rik på fibrer och långsamma kolhydrater skydda från sockerintolerans och diabetes. Om du ser till att äta långsamma kolhydrater tar det längre tid för kroppen att omvandla dem till socker. Sockret i blodet höjs i lagom takt och insulinet som bildas räcker till att föra in socker i cellerna och man känner sig mätt längre.
 
Däremot när man äter snabba kolhydrater stiger sockret i blodet mycket snabbt och kroppen svarar med att bilda alldeles för mycket insulin. Med hjälp av insulinet tas sockret snabbt upp av cellerna, blodsockernivån sjunker under det normala och man känner sig hungrig igen. På detta sätt riskerar man att äta för mycket och gå upp i vikt. Dessutom hjälper insulinet till att få in fett i cellerna, och hindrar att fettet förbränns.
 
Dags att vända trenden
I hela världen observeras för närvarande närmast explosionsartad ökning av typ 2-diabetes och man talar om en diabetesepidemi. Sjukdomen blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen. Levnadsvanorna anses spela en viktig roll vid typ 2-diabetes där mat, övervikt, stress och stillasittande har betydelse för uppkomsten. Det går att förebygga sjukdomen men det kommer krävas stora förändringar i kost- och motionsvanor för att vända den oroande trenden.
 
Fakta:
Typ 1-diabetes (ungdomsdiabetes) drabbar framför allt barn och ungdomar. Egna kroppen angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket så småningom leder till absolut insulinbrist.
 
Typ 2-diabetes (ålderdiabetes) drabbar främst vuxna och äldre och är livsstilsrelaterad. De senaste decennierna har allt fler barn och ungdomar drabbats av typ 2-diabetes. Sjukdomen karakteriseras av nedsatt insulinproduktion samt minskad insulinkänslighet, vilket innebär att det insulinet som bildas inte räcker till för kroppens behov.
 
Snabba kolhydrater finns i bl.a. godis, sötsaker, läsk, vitt ris och potatismos.
 
Långsamma kolhydrater finns i bland annat bönor, ärtor, linser, fullkornsbröd, fullkornspasta och råris.
 
Om blodsocker
Blodsockervärdet är ett mått på den mängd socker, glukos, som finns i blodet vid en viss tidpunkt. Normalt varierar blodsockervärdet mellan 4-8 mmol/l under dagen.
 
Blodsockervärdet mäts i millimol per liter (mmol/l). Det ideala värdet varierar beroende på person, ålder och vilken typ av diabetes personen har.
 
Ett idealiskt fasteblodsocker anses ligga mellan 4,4 och 6,1 mmol/l. Med fasteblodsocker menas att man mäter blodsockret på fastande mage, dvs innan man ätit eller druckit något på morgonen.
 
Generellt kan man säga att mat, särskilt kolhydrater, höjer blodsockret medan insulin, medicin och motion sänker blodsockret.
 
Blodsockret kan mätas med särskilda blodsockermätare eller på till exempel vårdcentralen.
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
11/16/2007 1:16:11 PM - Redaktionen
Blodsockervärden
Vi har nu lagt till en faktaruta om blodsocker. Hoppas den kan vara till hjälp!
 
11/14/2007 11:06:10 AM - Johan
Håller med
Håller till fullo med Kenneth. Ingenting har hänt med artikeln trots att det är över ett år sedan Kenneths kommentar.
 
10/27/2006 6:06:37 AM - Kenneth
Bra artikel
Skulle vilja att denna artikel blev lite utförligare med bl.a hur man mäter fram om man har diabetes och inom vilka värden man skall ligga för att vara frisk.
 
Kommentera denna artikel