Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2012-06-13

Det går att förebygga depressioner

Depression är ett av våra främsta folkhälsoproblem. Men det går att mota Olle i grind. Folkhälsoinstitutet har sammanställt vilka faktorer som minskar risken för depression.
 
Det går att förebygga depressioner
Ett av kraven för diagnosen depression är att nedstämdheten varat minst 14 dagar. Några hävdar att sådan nedstämdhet hör till ett vanligt liv och därför inte är en sjukdom.
 
Trots detta är det berättigat att beskriva depression som ett betydande folkhälsoproblem eftersom det är ett oönskat, vanligt tillstånd med en avsevärt nedsatt funktionsförmåga som ofta varar betydligt längre tid än 14 dagar.
 
Det finns betydande kunskap om påverkbara faktorer som minskar risken för depression. Det går att utskilja tre grupper av skyddsfaktorer: biologiska, sociala och psykologiska.
 
Biologiska faktorer
  • Fysisk aktivitet minskar risken depression bland ungdom. Detsamma gäller sannolikt även för vuxna.
     
  • Låg alkoholkonsumtion minskar risken liksom av att avstå från tobak.
     
  • Sambanden mellan kost och depression är osäkrare. Det finns dock ett visst stöd för att ett högt intag av omega-3 fett och folsyra minskar risken för depression.
     
  • Det finns ett tydligt samband mellan brist på sömn och depression.
     
  • Vänstra frontalloben i hjärnan är mindre aktiv än normalt på en del personer med ökad risk för depression. Träning i mindfullness både ökar aktivitet i denna del av hjärnan och minskar risken för psykiska problem.
     
    Sociala faktorer
  • Individer som har en gynnad social position löper mindre risk för depression. Förklaringen kan vara att en gynnad position både medför mindre påfrestningar och större handlingsfrihet. Stora social skillnader i ett land medför ökade påfrestningar för de minst gynnade.
     
  • Alla människor behöver kontakt med andra personer för att tillgodose grundläggande behov. Intuitivt kan det därför verka självklart att sådana kontakter motverkar psykisk ohälsa.
     
  • Människor formas i samspel med andra. Detta gäller särskilt under uppväxten. Det kan vara förklaringen att ett gott samspel mellan barn och föräldrar skyddar mot depression i vuxen ålder. Likaledes ger uppväxt i en familj med låg förekomst av konflikter, erfarenheter av förskola med god kvalité och av skola med låg förekomst av mobbning skydd mot depression.
     
    Psykologiska faktorer
  • Depressioner utlöses inte ställan av påfrestningar. Sambanden mellan objektiva påfrestningar, upplevelse av påfrestning och depression innehåller flera mellanled. Individens upplevelse av en påfrestning påverkas inte endast av den objektiva belastningen utan även av hennes värdering av denna belastning. Hon påverkas även av uppfattningen om den egna kapaciteten till att klara av belastningen och av den faktiska förmågan. Realistiska förväntningar, förmåga att rätt bedöma påfrestningar och lösa problem minskar risken för depression. Detta kan vara förklaringen till att goda kompetenser skyddar mot depression.
     
  • Det finns inget enkelt samband mellan faktiska och upplevda påfrestningar. Vi värderar en påfrestning i relation till våra förväntningar. De objektiva levnadsförhållandena i ett land som Sverige har under de senaste 100 åren förbättrats i en takt som aldrig tidigare förekommit. Detta har skapat förväntningar på ytterligare förbättringar. Förväntningarna förefallet ha ökat snabbare än de förbättringar som faktiskt skett. Det har således uppstått en paradoxal situation med faktiska förbättringar men samtidigt ökad känsla av brist.
    Ett exempel på detta är att det idag är möjligt att optimera vår användning av tid, inte minst med hjälp av IT. Denna optimering leder till en paradoxalt upplevelse av brist på tid, dvs till en påfrestning. I studier av enskilda individer har det också visats att individer som optimerar sina livsförhållanden är mindre tillfredsställda med livet.
     
  • Dagens relativt jämlika meritokratiska samhälle förmedlar tydligare än tidigare bilden av att alla kan placera sig på toppen. Media kan även bidra till att det är möjligt att nå toppen utan påtaglig ansträngning. Toppen har dock inte plats för fler än tidigare. Snarare är det tvärtom eftersom horisonten idag är global och inte lokal, som var fallet längre tid tillbaka. Allt detta kan leda till frustration, särskilt under ungdomsperioden, när det mesta ännu är oprövat.
     
  • Människor har tendenser till systematiska tankefel. Sådana tankefel kan göra att vi missbedömer en påfrestning. Ett exempel är vår tendens att tro att vi kan påverka förhållande som vi inte har faktiska möjligheter att ha något inflytande över.
     
  • Den faktiska förmågan att lösa ett problem är självfallet stor betydelse. Människor kan möta problem på olika sätt. En del blir arga, andra nedstämda, och några söker stöd hos andra människor. Det finns också en tendens till att mentalt fokusera på känslor. Det innebär att om en person reagerar genom att bli ledsen, och tänker på att hon är ledsenheten, detta leder till att nedstämdheten tilltar vilket kan skapa en ond cirkel.
    Om individen istället för att inrikta sig på känslorna aktivt försöker lösa problemet, så minskar risken för psykiska problem. Förmågan att aktivt lösa problem går att träna. Förmågan att hantera känslor går också att utveckla, genom socialt och emotionellt lärande och genom träning i mindfulness.
     
  • Det är en fördel av att ha en realistisk bild av den egna förmågan utan vare sig över- eller undervärdering av den egna personen. Narcissistiska personlighetsdrag innefattar en övervärdering av den egna förmågan och av den egna personens betydelse. En studie från USA visar att andelen ungdomar med narcissistiska drag markant har ökat under perioden 1979-2006. Det är sannolikt att det finns en liknande utveckling i Sverige. En sådan övervärdering av den egna förmågan kan leda till ökad risk för depression.
     
  • De psykologiska skyddsfaktorerna går alla att utveckla genom träning. Olika varianter av kognitiv terapi innefattar träning av olika förmågor som minskar risken för depression.
     
  •  
    Fakta:
     
     
    Kommentarer på denna artikel
     
    Inga kommentarer har skrivits än
    Kommentera denna artikel