| Skribent: Carina Andersson |
A B C |
|
 |
| Kolesterol är inte en ensam riskfaktor för hjärtinfarkt och stroke |
| En ny studie vid University of Michigan Medical School påvisar hur viktigt det är att se till alla riskfaktorer innan medicinering mot högt kolesterol sätts in. |
| |
| Vid högt kolesterol rekommenderas ofta kolesterolsänkande statiner för att minska risken för hjärtinfarkt och stroke. Men en ny studie påvisar att en skräddarsydd behandling som tar hänsyn till patientens totala risk för hjärtinfarkt är en bättre lösning. - Vi har oroat många personer för deras kolesterolnivå och inte tagit hänsyn till personens sammanlagda risk för hjärtsjukdom, säger Rodney A. Hayward, MD, chef för Veterans Affairs Center vid Health Services Research and Development och professor i invärtesmedicin vid University of Michigan Medical School. I studien valde man att ge patienterna en skräddarsydd behandling. Man beräknade en persons riskfaktorer för att få fram den förväntade nyttan av behandlingen. Vid riskbedömningen tog man hänsyn till personens risk att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke utan behandling, hur mycket en statin skulle minska risken och potentiella skador av medicineringen. - Det är dessa faktorer som avgör nettovinsten av behandlingen. Att fixera sig på en enda faktor som LDL-kolesterol leder oss ofta att behandla fel personer, menar Hayward. I den aktuella studien använde läkare vid Yale University School of Medicine data från statin-tester på amerikaner i åldrarna 30-75 år med historik av hjärtinfarkt. Forskarna utvärderade nyttan av fem års skräddarsydd behandling när det gällde riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar såsom ålder, ärftlighet, diabetes, högt blodtryck, rökning, och nyligen CRP, C-reaktivt protein. Man kom fram till att den skräddarsydda behandlingen gav mer nytta per behandlad person, och hindrade betydligt fler hjärtinfarkter, stroke och kardiovaskulära dödsfall än den nuvarande rekommenderade kolesterolbehandlingen. Den skräddarsydda strategin behandlade färre personer med högdos-statiner och sparade på så sätt många levnadsår. - Den viktigaste lärdomen av denna studie är att en persons totala risk för hjärtinfarkt är viktigare än vetskapen om personens kolesterolnivåer. Om din totala risken är förhöjd, bör du antagligen ta statiner, oavsett ditt kolesterolväre och om risken är mycket hög, bör det vara en högdos-statin, säger Hayward. - Om däremot ditt LDL-kolesterol är högt, men din totala risk för hjärt-kärlsjukdomar är låg, så är statiner inte ett vettigt val för dig. Om ett högt kolesterolvärde är din enda riskfaktor och du är yngre så är det bättre att satsa på kost och motion, fortsätter Hayward. |
| |
| Fakta: |
| Läs mer om kolesterol: Mat som sänker högt kolesterol>> Lågkolhydratkost sänker kolesterolet mest visar ny studie>> Nötter ochmedelhavsmat minskar risken för metabola syndromet>> |
| |
| Vad är kolesterol? |
| Kolesterol förekommer naturligt i kroppen och är nödvändigt för cellernas väggar, som isoleringsmaterial runt nervceller och som råvara för kroppens produktion av vissa hormoner till exempel östrogen och testosteron. Kroppen behöver inte så mycket kolesterol för att fungera. Överskottet lagras i kroppen och för höga halter av blodfetter i blodet kallas hyperkolesterolemi. Det mesta kolesterolet kommer från kroppens egen produktion av kolesterol i levern, vilket sker framförallt under natten. Produktionen styrs av ärftliga faktorer men även av hormoner i kroppen. Kvinnor har ett naturligt skydd av östrogen fram till klimakteriet. Cirka 25-30% av kolesterolet får vi i oss via maten. Det är inte bara mängden kolesterol utan framförallt mängden mättat fett i maten som avgör om det vi äter höjer kolesterolet. Vegetabiliska produkter innehåller i allmänhet lite kolesterol och lite mättat fett. HDL och LDLFritt kolesterol kan inte transporteras i blodet eftersom det är olösligt i vatten. Genom att kroppen binder kolsterolet till protein görs kolesterol lättlösligt. Dessa bärarproteiner kallas lipoproteiner och finns framförallt i två former, LDL (onda) och HDL (goda). LDL-kolesterol (Låg Densitets Lipoprotein), eller det "onda kolesterolet", är en riskfaktor för åderförkalkning. Höga halter av LDL är förenat med ökad risk för hjärt-kärlsjukdom medan låga halter minskar risken. LDL innehåller relativt mycket kolesterol i förhållande till protein och har därför en större benägenhet att släppa av kolesterol ute i kroppens kärl. LDL-kolesterol påverkar även blodplättarna så att det lättare bildas blodproppar. HDL-kolesterol (Hög Densitets Lipoprotein), eller det "goda kolesterolet", utgör ungefär 25-30% av den totala mängden kolesterol i kroppen. Höga halter av HDL har en skyddande effekt mot hjärt- och kärlsjukdomar. HDL innehåller förhållandevis lite kolesterol i förhållande till protein. HDL transporterar kolesterol från kärlväggen tillbaka till levern där det bryts ner och utsöndras ur kroppen. Det kvinnliga könshormonet östrogen ökar halten av HDL-kolesterol liksom regelbunden motion. Så sänker du ditt kolesterolvärde: • låt bli att röka• se till att ha ett normalt blodtryck• håll normal vikt• ät nyttigt (mer grönsaker och frukt, mindre fett, mejeriprodukter och kött.)• rör dig regelbundet Källa: Pfizer |
| |
| |
| Kommentarer på denna artikel |
| |
| 2010-05-11 15:03:00 - Annika |
| Snus |
| Pratas mycket om rökning vid högt kolesterol men hur är det med SNUS. Sällan man hör ngt om hur farligt det är, Kan man ersätta rökning med snus när det är jobbigt med avvänjning |
| |
| Kommentera denna artikel |
|
|
| |
