Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 9/5/2009

Den svenska folkhälsan

Socialstyrelsen har sammanställt en nationell rapport som visar att hälsan förbättrats under de senaste decennierna, vilket avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter att öka och ökar mer bland män än bland kvinnor.
 
Den svenska folkhälsan
Hjärt- och kärlsjukdomar har minskat dramatiskt bland både kvinnor och män, och det är den viktigaste anledningen till att medellivslängden ökar.
 
Under de senaste tjugo åren har hjärtinfarktdödligheten i det närmaste halverats och dödligheten i stroke har minskat med en tredjedel.
 
Det beror på att färre insjuknar och att fler överlever en infarkt eller en stroke.
Minskad rökning och sjunkande blodfettsnivåer i befolkningen är huvudorsaken till att färre drabbas av hjärtinfarkt i Sverige.
 
Bakom det minskade insjuknandet i stroke ligger också minskad rökning och lägre blodfetter, men högt blodtryck har större betydelse för stroke än för hjärtinfarkt.
 
Den största minskningen av strokefallen har inträffat under de senaste tio åren, vilket sannolikt beror på att blodtrycksnivåerna i befolkningen har sjunkit först under senare år.
 
Överlevnaden efter stroke och hjärtinfarkt har också förbättrats, tack vare stora framsteg i den medicinska behandlingen av hjärt- och kärlsjukdomar.
 
Cancer
Cancerdödligheten visar inte samma positiva utveckling: lungcancer minskar bland män men ökar alltjämt bland kvinnor och minskningen av bröstcancerdödligheten är förhållandevis liten.
 
Skillnader i förväntad medellivslängd mellan personer med olika lång utbildning har ökat under hela 1990-talet, och fortsätter att öka under 2000- talet framför allt bland kvinnor. Det är framför allt sociala skillnader i cancerdödlighet som ökar bland kvinnor.
 
Övervikt och fetma har ökat sedan 80- och 90-talet
Under de senaste tjugo åren har andelen personer med övervikt eller fetma ökat. Ökningen tog fart i början av 1990-talet och är större bland män än bland kvinnor.
 
I åldrarna 16–84 år är hälften av männen och nästan 40 procent av kvinnorna överviktiga eller feta. Fetma förkortar i genomsnitt livet med 6–7 år. De allra senaste åren förefaller energiintaget via maten minska för första gången på decennier.
 
Övervikt och fetma har också i ökat kraftigt bland barn och ungdomar sedan mitten av 1980-talet, enligt undersökningar av vissa åldersgrupper från olika delar av Sverige.
 
Några undersökningar tyder på att övervikt och fetma inte fortsätter att öka bland 10-åringar, men det är för tidigt att säga om övervikt bland barn och ungdomar verkligen har slutat att öka och om en vändning är på gång.
 
Bland barn ökade övervikten kraftigt från 1980-talet till 2000-talet men nu tycks ökningen plana ut. Idag är 15–20 procent av alla barn överviktiga och 3–5 procent är feta. Barns matvanor har förbättrats, fler äter frukt och grönsaker medan konsumtionen av läsk och godis har sjunkit markant under senare år.
 
Insjuknande i typ-2 diabetes minskar
Trots att andelen med övervikt ökat har insjuknandet (incidensen) i typ-2 diabetes inte ökat. En anledning kan vara att hälsokonsekvenserna av övervikt ännu inte visat sig. Antalet personer som har diabetes (prevalensen) har dock ökat framförallt beroende på att diabetiker lever längre med sin sjukdom eftersom de får bättre behandling och diagnostiseras i lägre åldrar.
 
Bland ungdomar i årskurs 9 minskar andelen rökare liksom alkoholkonsumtionen och användningen av narkotika. Ökningen av andelen vuxna med övervikt och fetma var störst på 1990-talet och ser nu ut att avstanna.
 
Alkohol
Alkoholkonsumtionen har ökat sedan början av 1990-talet och högst alkoholintag har män i åldern 20–24 år. Den alkoholrelaterade dödligheten minskar bland män i åldern 25–64 år och ökar i åldrarna över pensionsåldern.
 
Bland kvinnor ökar alkoholdödligheten i åldrarna 65–74 år medan den varit i stort sett oförändrad i åldern 45–64 år.
 
Psykisk ohälsa bland ungdomar
Flera olika indikatorer pekar på att psykisk ohälsa är särskilt vanligt bland yngre kvinnor men att den ökar bland båda könen. Andelen självmordsförsök ökar kraftigt bland unga kvinnor, och allt fler unga vårdas på sjukhus för depression eller ångest och för alkoholförgiftning.
 
Under sista åren har dödligheten bland unga män ökat något till följd av en liten ökning i flera dödsorsaker, nämligen skador, alkoholrelaterade dödsorsaker och möjligen även självmord.
 
Hälsan är ojämnt fördelad
  • Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade.
     
  • Rökning minskar i alla grupper utom bland kvinnor med enbart grundskoleutbildning.
     
  • Överlevnad i bröstcancer är lägre bland kvinnor med lägre utbildning.
     
  • Svår värk och dåligt allmänt hälsotillstånd är betydligt vanligare hos arbetare än hos tjänstemän.
     
  • Ensamstående kvinnor med barn har mer besvär av värk, oftare nedsatt psykiskt välbefinnande, röker mer och överviktiga är vanligare.
     
  • Astma och födoämnesallergier är vanligare bland barn till föräldrar i lägre socialgrupper. De får dessutom allvarligare symtom av sin astma än barn i högre socialgrupper.
     
  • Tandhälsan är betydligt sämre hos socioekonomiskt svaga grupper. Många anser sig inte ha råd med den tandvård de behöver.
     
  • Ensamstående kvinnor är en våldsutsatt grupp och 15 procent av alla ensamstående kvinnor med små barn har utsatts för våld i hemmet.
     
  • Risken för våld är större bland kvinnor med fysiska och psykiska funktionshinder samt äldre med få sociala kontakter.
     
  • Våld och skador drabbar oftare barn i familjer med låga inkomster.
     
  • Det är vanligare bland lågutbildade att äldre vårdas av sina anhöriga. De som har högre utbildning köper i större utsträckning dessa tjänster.
     
  • Vissa grupper avstår oftare än andra från att hämta ut sina läkemedel: ensamstående med barn, arbetslösa, personer med sjuk- och aktivitetsersättning, personer med ekonomiskt bistånd och de som har höga avgifter för läkemedel. Ensamstående kvinnor med barn avstår i tre gånger så hög utsträckning som befolkningen i sin helhet.
     
    Källa: Socialstyrelsen, Livsmedelsverket
     
    Läs hela folkhälsorapporten>>
  •  
     
    Kommentarer på denna artikel
     
    Inga kommentarer har skrivits än
    Kommentera denna artikel