|
|
 |
| Kemikalier finns kvar i avloppsslammet |
| Kemikalier vi använder återfinns i avloppsreningsverken och kan belasta miljön via det renade vattnet eller avloppsslammet. Ulrika Olofsson vid Umeå universitet visar att de svenska avloppsreningsverken renar vattnet i hög grad men att vissa kemikalier, t ex läkemedel och ämnen inkluderade i hygienprodukter, inte avlägsnas lika effektivt. |
| |
| Ungefär 30 000 av de mer än 100 000 kemiska ämnen registrerade i EU uppskattas vara kemikalier som samhället använder varje dag. I detta kemikaliesamhälle utgör kommunala avloppsreningsverk en central länk mellan samhället och den yttre miljön. Ulrika Olofsson har i sin avhandling kartlagt den svenska slamkvaliteten och undersökt hur reningseffektiviteten påverkas av kemikaliernas inneboende egenskaper. Hon har också genomfört en utvärdering angående sambanden mellan socioekonomisk användning av kemikalier och slamkvalitet samt om reglerande åtgärder vad gäller kemikalieanvändning kan bidra till en förbättrad slamkvalitet. Kartläggningen av slamkvaliteten indikerar att ämnena kommer från bred användning och diffus spridning snarare än från industriella punktkällor. Statistiska undersökningar visar att halterna av många ämnen har en nedåtgående trend, vilket i sin tur stämmer väl överens med den mängd som används i samhället. Motsvarande resultat kan även ses hos de ämnen som visar en ökande tidstrend. – Min kartläggning ökar både kunskapen och förståelsen för vilka ämnen som återfinns i avloppsslam. Denna information kan användas för att undersöka förändringar i tidstrender och vid revideringar av gränsvärden för avloppsslam, säger Ulrika Olofsson. Hennes studier visar vidare att halterna av de undersökta ämnena i avloppsslam, dvs. slamkvaliteten, inte i någon större utsträckning påverkas av avloppsreningsverkets geografiska läge, storlek och behandlingsteknik. Genom att studera vilka kemikalier som fanns kvar i det renade vattnet kan hon konstatera att vissa ämnen är svårare än andra att rena. Dagens avloppsreningsverk har problem att avlägsna många ämnen som på ett eller annat sätt sprids från fordon samt läkemedel och ämnen inkluderade i hygienprodukter. – Min slutsats är att avloppsreningsverken måste bli bättre på att avskilja svårnedbrytbara vattenlösliga ämnen för att inte negativt belasta hälsa och miljö via direktutsläpp eller slam, säger Ulrika Olofsson. |
| |
| |
| Kommentarer på denna artikel |
| |
| Inga kommentarer har skrivits än |
| Kommentera denna artikel |
|
|
| |
