|
|
 |
| Så ska vi bli hälsosammare |
| I Sverige beror 20 procent av alla för tidiga dödsfall och funktionsnedsättningar på ohälsosamma levnadsvanor. För att förebygga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa lanserar Socialstyrelsen nu för första gången nationella riktlinjer på området. |
| |
| - Det finns inget tillfälle då man är så villig att ändra sina levnadsvanor som när man träffar sin läkare. Därför måste sjukvården satsa mer på att stödja människor att äta nyttigare, sluta röka, minska sin alkoholkonsumtion och röra på sig mer, säger Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör. Ohälsosamma levnadsvanor är ett utbrett problem i befolkningen. Så många som varannan svensk kvinna och två tredjedelar av männen mellan 16 och 84 år uppger själva att de har ohälsosamma levnadsvanor. Det innebär både risk för sjukdom och lidande samt höga kostnader för vården. Exempelvis kostar svenskarnas fysiska inaktivitet knappt 1 miljard och rökningen 2,2 miljarder om året. Men trots stora hälsorisker och höga kostnader finns det idag ingen enhetlig praxis för hur vården ska jobba med sjukdomsförebyggande arbete. Avancerad rådgivningDe nya riktlinjernas budskap är att vården i större utsträckning än idag bör erbjuda en mer avancerad rådgivning, som är anpassad till den enskilda personen och där man ägnar mer tid åt samtal. - I Sverige löper till exempel 850 000 dagligrökare en kraftigt ökad risk för att drabbas av sjukdom och förtida död. Att erbjuda den här gruppen kvalificerad rådgivning så att de slutar röka vinner både de enskilda personerna och samhället på, säger professor Lars Weinehall som lett arbetet med att ta fram rekommendationerna. Som regel är de sjukdomsförebyggande metoderna kostnadseffektiva. Det innebär att man får mycket hälsa för varje satsad krona. Däremot innebär de nya riktlinjerna ökade kostnader på kort sikt, eftersom fler patienter erbjuds bättre rådgivning och vårdpersonalen måste utbildas. Minskar ojämlikheten i hälsaOhälsosamma levnadsvanor är också en viktig orsak till sociala skillnader i hälsa. Det är till exempel fyra gånger fler lågutbildade än högutbildade kvinnor som röker. Man kan också se att personer med kort utbildning och ekonomiska problem har sämre matvanor och är mindre fysiskt aktiva. - Genom att fler personer får hjälp och stöd att förändra sina ohälsosamma levnadsvanor kan vi minska ojämlikheterna i befolkningens hälsa, avslutar Lars-Erik Holm, Socialstyrelsens generaldirektör. |
| |
| Fakta: |
| Här kan du ladda ner hela Socialstyrelsens nya handlingsprogram>> |
| |
| Fler artiklar om sunda vanor: |
| Tips för bättre vanor>> Medelhavskost - nyttig mat för din hälsa>> Regnbågsmat - färgrik mat som håller dig ung och frisk>> Kost och motion viktigast mot folksjukdomar>> Träning stoppar åldrandet och gör dig tio år yngre>> |
| |
| |
| Kommentarer på denna artikel |
| |
| Inga kommentarer har skrivits än |
| Kommentera denna artikel |
|
|
| |
