|
|
 |
| Var fjärde kvinna lider av orolig mage och stress |
| Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis besväras var fjärde kvinnlig anställd, 27 procent, av orolig mage, att jämföra med 19 procent bland männen. |
| |
| Det visar en undersökning som hälsoföretaget Previa låtit göra bland 55 000 anställda. – Orolig mage är ofta relaterat till stress. Att stressa under en kort period är inte farligt, men när kroppen utsätts för konstant stress utan återhämtning bör man ta kroppens signaler om att något är fel på största allvar, säger Per Larsson, beteendevetenskapligt ledningsansvarig på Previa. Stressrelaterade symptom är vanligast bland unga kvinnliga anställda. Bland kvinnor upp till 35 år har nära var tredje, 31 procent, problem med orolig mage och nästan lika många, 28 procent, känner sig ofta rastlösa eller spända. Mer än var fjärde ung kvinna, 26 procent, uppger att hon ofta känner sig irriterad och otålig. De manliga anställda upplever inte att de besväras av stressymptom i samma utsträckning som kvinnorna. Knappt var femte man i undersökningen, 19 procent, anger att de besväras av orolig mage och drygt var sjätte, 16 procent, känner sig ofta rastlös och spänd. Knappt var sjätte manlig anställd, 14 procent, anger att han ofta blir irriterad eller otålig. – Att göra karriär är viktigt för både män och kvinnor i dag. Dessvärre verkar det vara svårare för unga kvinnor att hitta en hälsosam balans mellan jobbet och privatlivet. Extra uppmärksamhet på varningssignaler från chefens sida kan hindra mycket lidande, säger Per Larsson. Stress är den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivning och kostar svenska företag cirka 100 miljarder kronor per år. De vanligaste orsakerna till stress är de upplevda kraven av att inte räcka till, både i privatlivet och i arbetslivet. Även rädslan att misslyckas och brist på kontroll skapar stress. Hälsoföretaget Previa har kartlagt hälsotillståndet hos 55 000 anställda i hela landet mellan 2008 och 2010. Statistiken kommer från en hälsoundersökning gällande det allmänna hälsotillståndet, mat- och motionsvanor samt psykosocial status. |
| |
| Fakta: |
| Så minskar du stress 1. Gör listorTa kontroll över situationen genom att göra listor över vad som ska göras, både på jobbet och privat. 2. PrioriteraPrioritera vad som verkligen måste göras nu och vad som kan vänta till senare. 3. Rör på digMotion är ett effektivt sätt att öka sin stresstålighet. Hitta enkla sätt att röra på dig i vardagen – gå eller cykla till jobbet eller ta en promenad på lunchen. 4. Ät i lugn och roTa en ordentlig lunchpaus på jobbet i stället för att äta framför datorn eller kasta i dig något på stående fot. Fyll på med en frukt eller annat mellan måltiderna. 5. Be om hjälpOm du känner att stressen på jobbet blir för stor är det bra att prata med din chef. Du kan också få hjälp hos företagshälsovården eller din läkare. |
| |
| Testa dig själv – hur stressad är du? |
| Svara på frågorna nedan enligt följande skala: 1. Nästan aldrig 2. Ibland 3. Ofta 4. Nästan alltid 1. Jag blir otålig på människor som gör saker och ting långsamt. 2. Jag känner mig tidspressad. 3. Jag tycker illa om att stå i kö. 4. Jag blir irriterad av andra bilister. 5. Jag går på högt varv och driver på mig själv. 6. Jag har svårt att "göra ingenting". 7. Jag gör två eller flera saker samtidigt. 8. Jag känner mig irriterad eller upprörd inombords. 9. Jag kommer på mig själv med att skynda mig även när jag har gott om tid. 10. Jag äter fort och är den som är färdig först. 11. Jag blir irriterad på människor som är fumliga och slarviga. 12. Folk i min omgivning säger åt mig att varva ned och ta det lugnare. Räkna ihop dina poäng och läs av din stress nedan: Över 35 pDu har ett mycket tydligt stressbeteende. Det är dags för dig att ta tag i din situation. Kanske är det till och med så att du kommer att uppleva det mycket svårt att ta dig tid till att arbeta med din stress, just på grund av att du är så stressad. 30–34 pDu har ett tydligt stressbeteende. Det är dags för dig att fundera över din situation och den stress du upplever. En god början på att förändra din situation är att fundera över vad du redan i dag kan göra i de situationer som du har besvarat med höga poäng i formuläret. 20–29 pDu har inget generellt stressbeteende. Även om du inte har ett tydligt stressbeteende kan det vara bra för dig att titta på de frågor du besvarat med höga poäng. Det är områden där det kan vara värt att fundera över om du kan göra något för att förändra ditt beteende. 0–19 pDu behöver inte oroa dig för din stress. Din stressnivå är inom normalområdet. Visst kan du ändå uppleva stress, men du är inte i farozonen för att drabbas av någon stressutlöst sjukdom. Källa: Previa/Careit |
| |
| |
| Kommentarer på denna artikel |
| |
| 5/26/2011 6:02:05 AM - EHGediFTRRcrkHysBL |
| MshdbmICDKddaz |
| Your asewnr was just what I needed. ItÂ’s made my day! |
| |
| Kommentera denna artikel |
|
|
| |
