| Skribent: Annethe Åhrberg |
A B C |
|
 |
| 1 år utan socker och vitt mjöl |
| I oktober 2004 var jag med under två kunskapsveckor på Bitten Jonsson center.Det kändes som att det var min sista utväg. Jag var trött på att vara för tjock, orkeslös, ständigt irriterad och ständigt sugen på godis, chips, bullar och kakor. |
| |
| Hade tidigare läst artiklar om sockerberoende men tyckte att det lät oerhört löjligt. Vad då, det är väl bara att bestämma sig och skärpa till sig. Det där är bara något dom skyller på för att dom har dålig karaktär tänkte jag. Sockerberoende - så fånigt var min inställning. Jag som höll på att utbilda mig till kostrådgivare visste mycket väl hur och vad man ska äta, särskilt för att gå ner i vikt. Men efter misslyckade försök att skärpa till mig, så bestämde jag mig en dag för att ge konceptet en chans. Jag ringde och bokade in mig på två kunskapsveckor eftersom jag anade att en vecka inte skulle hjälpa. Fick en tid tre veckor senare. På dom veckorna gick jag upp fem kilo. Omskakande startDet blev en chockartad upplevelse. När jag klev in genom dörrarna så kom Bitten fram och hälsade mig välkommen och frågade om jag hade några tabletter. Tabletter, sa jag och måste sett ut som en fågelholk. Herregud, var hade jag hamnat? Jag förstod senare att väldigt många av de som kom dit även var tablettberoende. Så blev det lektion i hur hjärnan fungerar och information om sjukdomen beroende. Slutklämmen på lektionen - "beroende är en obotlig sjukdom" - präglades för alltid in i min hjärna. Resten av dagen ekade dom orden i mitt huvud medan jag såg bokstäverna framför mig på whiteboardtavlan blippande om och om igen: obotlig sjukdom, obotlig sjukdom. Allt var konstigt och kändes bara så obekvämt. Jag ville åka hem, saknade mina barn och tyckte att det var döjobbigt att vara där jag var. Men samtidigt så anade jag att det var precis det här jag behövde. Inte bara tjockisarDet kändes overkligt, som att vara med i en film. Man satt i en ring och sa: Hej, jag heter Annethe. Så svarade alla andra i korus: Hej Annethe. Så gick man laget runt och alla fick prata utan att bli avbruten. Det här upprepades tre gånger per dag. Kvällarna var värst då skulle man dessutom säga något fint till den som satt bredvid. Det gällde att sätta sig bredvid rätt person. Gruppen bestod av tio personer varav alla utom tre var överviktiga. En kille fanns i gruppen också. Han hade insett att något måste göras när han vaknade en natt med sin dotter bredvid sig med hela håret inkletat av resterna av hans chokladkakor. Då skämdes han som en hund och ville få slut på begäret. Den yngsta var 18-19 år, jättesöt, knarkare och sockerberoende. Det som blev hennes vändning var när hon plockades upp ur en fontän i en park. Hon hade varit på behandlingshem innan och hade en lång väg kvar. Det var först när hon hamnade här som hon kände att hon blev bättre. Det var först här som maten integrerades i hennes behandlingsplan. På många behandlingshem anses godis vara en förutsättning för att till exempel en alkoholist ska klara att avstå från alkoholen. EndorfinkickDagarna gick och allt blev rutin. Saker och ting kändes mindre konstiga ju längre tiden gick. Varje morgon började likadant. Väckning halv 7, upp och klä på sig och så ut på morgonpromenad. Jag hade sämst kondition av alla, flåsade som en hund och kunde inte gå och prata samtidigt. Men, jag mådde toppen, alla andra mådde pyton. Förutom huvudvärk dom första dagarna så var det en kick, det kändes som jag svävade på moln. Här kunde jag släppa alla krav och stress och bara flyta med. Dessutom slapp jag tänka på matlagning. Andra veckan led mot sitt slut och det var dags att åka hem. Jag hade bestämt mig för att ge mig själv ett år. I ett år framåt skulle jag följa det här, sedan kunde jag göra som jag ville. Jag ringde hem och bad sambon rensa skafferiet på vetemjöl, vit pasta, bröd, godis och annat som inte passade in i min nya livsstil. Det var en hel del att rensa bort. Hemma i vardagenDet var tufft i början och jag övervägde flera gånger att äta något annat. Men jag hade bestämt mig - ett år skulle jag ge det. Jag ville se om det verkligen blev någon skillnad. Jag bestämde mig för att inte undvika svåra situationer utan att konfronteras med dom. Till exempel firade jag min födelsedag i Kalifornien en månad senare. Det var tufft att hitta bra mat men det gick. Och det funkade ypperligt att inte äta deras maffiga cinnabons (gigantiska kanelbullar med florsockerröra på). Att äta egen matlåda när andra fikade störde mig inte heller. Det blev mer deras problem på något sätt. Dom flesta tyckte dessutom att det jag åt såg så himla gott ut. Fast visst första gångerna, när jag fortfarande var sugen på det dom åt, var jag tvungen att mentalt föreställa mig hur deras blodkärl liksom slammades igen av bullarna och kakorna dom åt. Då blev det genast lättare. Ett år senarePå 5 månader gick jag ner 20 kilo. Efter 11 månader hade jag gått ner 37 kilo. Men på något konstigt sätt så är inte det det viktigaste. Förut kretsade mitt liv kring vad jag skulle äta och när, vad jag inte borde äta och hur mycket jag vägde. Idag är det okomplicerat, jag vet vad jag äter och när. Jag har gjort ett val för livet och äter det som jag mår bra av helt enkelt. |
| |
| |
| Kommentarer på denna artikel |
| |
| 5/21/2012 11:40:14 PM - L... |
| Fantastiskt |
| Jag blir otroligt inspirerad när jag läser om din resa, efter 5 mån utan socker och sedan |
| |
| 1/27/2012 7:03:02 AM - iqUJCgSGrf |
| JqAfpdzr |
| It was dark when I woke. This is a ray of susnhnie. |
| |
| 1/6/2012 6:39:36 PM - Isabelle |
| WOW! |
| Jag är 20 år nu. För ett år sedan var jag volontär och flyttade då hemifrån från Storstaden GBG till en liten by i en annan del i Sverige.. Jag levde på 3000 i månaden vilket skulle täcka ALLT utom hyran.. Det var svårt att hålla sig från godsaker, speciellt då man jobbade i kyrkan och har fikarast 2 gånger om dagen, för att inte tala om söndagarna... Det var också lätt att spendera småpengarna i plåmboken på godis påväg till träningen eller efter.. Körde på svält och gick ner 7 kg på tre veckot, vilket resulterade i att jag blev svimfärdig, tyken och jättesjuk! När jag sedan inte gick ner efter de veckorna, tänkte jag att nej nu skiter jag i detta och började äta godis och mat igen..För 4 månader sedan flyttade jag till England för ett till volontärår. Då vägde jag 80 kg. Jag bor i en lägenhet (jag betalar inget för den), får £155 i månaden, samt £40 i veckan till mat. Att dela upp pengarna på det sättet är ett bra sätt att veta hur mycket man kan handla för och kan då köpa den dyra lilla nötpåsen för £4 istället för kakorna för £1.. Eftersom min fritid blir tom på kvällarna, så signade jag upp på ett gym för £44 i månaden (av de £155) och det gör att man blir av med sötsuget. Man kommer ifrån affärerna om man också åker dit på kvällen (då mataffären stänger vid 8). Jag har alltid en morot i väskan för att det är en sak som inte går i sönder om man har den i botten, eller luktar illa om man inte ätit den på en dag som bananer blir.. När jag började träna på gymmet körde jag på ganska hårt och åt också lite mer, men nyttigare saker! gick upp till 85 på två månader och fattade ingenting!!! Jag fortsatte som vanligt och två veckor senare (och mycket vatten) gick jag ner till 80 igen, men när jag kollar på bilder är jag mycket mer fit nu än när jag flyttade hit! Jag hade ''turen'' att inte åka hem på jul och nyår och att mitt sociala liv = ingenting, så går alkohol och festande bort, vilket har resulterat i bättre lever (gått hos läkaren) och jag mår SUPER! Jag har - utan att jag tänkt så mycket på det - slutat äta snacks och sådant. Morot, majs och russin är min räddning. Ja, det är socker i, men jag anser att det inte är så jättefarligt att äta det, för gör jag det inte, så kommer jag trycka i mig ett kakpaket! Nu, två veckor senare har jag gått ner ytterligare 2 kg (och då har jag ändå mens, så det lär vara ännu mindre nästa vecka). Jag är 162 lång, så är i fetmaklassen när det gäller BMI, men jag tycker inte man skall fastna så mycket i den räkningen, utan tänka på vad som får en att må bäst! Jag gillar gymmet, så därför går jag dit. Jag gillar inte aerobics, därför gör jag det inte. Det som spelar roll är VAD DU GILLAR ATT TRÄNA, inte vad som bränner mest fett! Det är bättre att köra på med någonting som man tycker om, än att springa i två veckor och sedan tröttna och fastna hemma i soffan med kakorna istället! Man tänker så ofta, JAG BÖRJAR IMORGON ISTÄLLET, men SKJUT ALDRIG UPP NÅGONTING SOM DU KAN SKJUTA UPP IMORGON OCKSÅ! Hinner du inte träna, för att du har för mycket saker att göra hemma, som städning, laga mat, jobba vid datorn? Städning en timme bränner ca 400 kcal! Att stå upp vid datorn en timme (jag gör det minst en timme varje dag numera) bränner 50 kcal.. Det kan hjälpa att tugga tuggummi, borsta tänderna och att äta ett mellanmål tre timmar innan du går till sängs för att inte bli sugen på kvällen. Magen behöver 10 timmars vila under natten! Era berättelser fick mig ännu mer motiverad över att det jag gör är rätt och jag SKALL verkligen försöka göra mitt bästa! Ursäkta för min långa ''novell'', men jag tror att detta förhoppningsvis kan få folk att tänka, aha och vilja läsa vidare efter detta också! |
| |
| 11/19/2011 4:04:29 PM - Sonja |
| Att bli sockerfri |
| För att få hjälp mot sockerberoende kan jag rekommendera följande böcker; Sockerberoende av Bitten Jonsson eller en annan bok om sockerberoende av Anki (glömde vad hon heter i efternamn.) Så har det kommit en ny bok som heter vitt begär om en tjej som är sockerberoende och fri sedan några år tillbaka. Börja läs en bok. Bittensaddiction har även kurser i hur man blir sockerfri. En del börjar med stenålderskost eller GI-kost som hjälper dom flesta i början i alla fall. Det finns också självhjälpsgrupper; oa (overeaters anonymous) och aa. |
| |
| 11/9/2011 1:14:39 PM - Linn |
| Behöver hjälp om hur jag ska gå tillväga! |
| Hejsan, din historia var väldigt bra. Jag har under en lång tid tryckt undan att jag faktis kan ha ett socker/matberoende, inte förens nu som jag tror jag faktis insett att jag är där. Gått & grubblat ett tag nu på hur tusan jag ska gå till väga, vem ska jag ta kontakt med? Hur får man hjälp? Dessutom är jag ensam i det här, varken pojkvän eller familj vet om det här, vilket gör det hela svårare. INgen att bolla tankar & ideer med. Jag behöver lite tips, hur gjorde du i början? Hur fick du hjälp? Vart vänder man sig?Tack på förhand. |
| |
| 11/9/2011 1:13:41 PM - Linn |
| Behöver hjälp om hur jag ska gå tillväga! |
| Hejsan, din historia var väldigt bra. Jag har under en lång tid tryckt undan att jag faktis kan ha ett socker/matberoende, inte förens nu som jag tror jag faktis insett att jag är där. Gått & grubblat ett tag nu på hur tusan jag ska gå till väga, vem ska jag ta kontakt med? Hur får man hjälp? Dessutom är jag ensam i det här, varken pojkvän eller familj vet om det här, vilket gör det hela svårare. INgen att bolla tankar & ideer med. Jag behöver lite tips, hur gjorde du i början? Hur fick du hjälp? Vart vänder man sig?Tack på förhand. |
| |
| 5/26/2011 4:23:55 AM - sZSzGOObdOtH |
| IQPUHcKkbTsSCnTgSB |
| Touchdown! That's a ralley cool way of putting it! |
| |
| 5/14/2011 7:34:03 PM - sockerfri |
| sockerfri kost |
| jag behöver hjälp att komma över mitt socker och matbegär. Hur börjar man?!? |
| |
| 10/3/2009 6:40:42 PM - Stephanie |
| kanon bra ! |
| Hej! Är fransyska så vitt bröd är svårt att lämna bakom sig men nu är jag på min tredje dag. Gått upp 12 kilos på 10 år och för en liten tjej som jag är det mycket. Jag kom till insikt att det är som att sluta röka (aldrig rökt själv) och att det gäller att inte "bara smaka lite" och hålla sig fast vid beslutet. |
| |
| 7/20/2009 4:12:17 PM - Hajrija |
| Svälla upp |
| Efter den tid som gått då ni gått ner i vikt börjar ni äta sötsaker 1 gg i veckan eller ALDRIG mera ?! För om man inte äter på länge och sedan börar äta efter man gått ner sväller man inte upp då ?! Hur klarar man som jag av att aldrig mer äta sötsaker de närmaste 50 åren eller så då? |
| |
| 3/25/2009 8:37:05 AM - Karina |
| OA - Förlorat kontrollen över maten |
| Gud, vilken tur du har som har viljestyrka :). Det hade inte jag. Jag var tvungen att få hjälp av OA - overeaters anonymous. Jag är vete, sockerfri idag och har tillfrisknat.Var rädd om er tjejer!/Karina |
| |
| 2/3/2009 1:39:43 AM - Sofia |
| GRYMT! |
| Verkligen häftigt! Jag bestämmer mig var dag för att "i morgon..." Men det är bara att inse faktum-jag måste sluta helt. Det har eskalerat sedan jag slutade att dricka alkohol för 1.5 år sedan,efter det har jag verkligen svårt att kontrollera mig när det gäller socker och bröd.Men nu när jag läste din artikel fick jag lite insikter-det finns inga genvägar,det är bara att ta tjuren vid hornen här och nu och börja ett nytt liv!Tack! :) |
| |
| 1/7/2009 1:22:26 PM - Roxanna |
| Usch |
| Låter fanatiskt. |
| |
| 10/29/2008 7:28:34 PM - Felicia |
| Bra där tjejen |
| Jag har gjort presis som du jag har inte ätit socker,mjöl elr godis på snart två år. |
| |
| 8/30/2008 8:35:40 AM - Ella |
| Jag ville testa 1år |
| under 1år levde jag utan godis,och vet ni hur äckligt och söt den förstachokladen smakade.Så det var kul att bara kolla till kroppen hur den reagerade |
| |
| 3/5/2008 4:40:17 PM - Frida |
| Jag gör likadant!!! |
| Hej!!Kul att läsa om någon som det funkat för så bra som det gjorde för dig. Jag behöver bara gå ner 11kg, men det har varit svårt. Nu har vi görjat på allvar min man o jag. Gym 2ggr i veckan o simmning 1gg i veckan. Sen har vi hund som ska ut o rastas minst 3ggr om dagen. Nu har ja släng bort mjöl,potatis, bröd, godis o sött har vi slutat med redan.Hoppas vi når resultat!!! |
| |
| 2/19/2008 2:30:31 AM - marie |
| Inspirerande |
| Roligt att läsa att du lyckats när man själv hamnat i svackan. Hjälper just nu mi tös att äta rätt. Hon har nu gått ner 7 kg, har 12 kg kvar. Slutat med socker och vetemjöl sen nov.-07 men fick igår ett återfall, grät och ville gett upp. Men efter din artikel blir man ju verkligen insirerad att fortsätta. |
| |
| 2/14/2007 6:57:16 PM - sus |
| Grattis |
| Vad duktigt, jag bestämmde mig för att leva utan vitt mjöl och socker i januari förra året, jätte tufft och jobbigt var det. Mkt ångest och abstinens. Men så kom sommaren och allt det goda...jag trodde jag var fri från dök upp. Så där rök min karaktär och allt jag byggt upp, jag tappade 10 kg på våren iallafall, men har nu fått tillbaka 6 av dom! Typiskt. Måste nu efter din artikel ta tag i mig själv , men det är så svårt när man är själv och skall ta tag i det. Men vi ger oss inte!! |
| |
| 11/5/2006 8:35:48 PM - Anki |
| Bra gjort! |
| Verkligen bra gjort! Jag önskar att jag hade gjort detsamma! |
| |
| Kommentera denna artikel |
|
|
| |
