| Skribent: Petra Carlsson |
A B C |
|
 |
| På avspänd våglängd med alfavågor |
| Goda känslor som glädje, innerlighet, förlåtande och omtanke påverkar intelligensen positivt. Detta är något som pedagogen Birgitta Sundvall tagit fasta på. Redan som elvaåring började hon fundera kring mekanismerna bakom inlärning. Efter flera års hopplös kamp med läsningen hände en dag något märkligt: För en kort stund var det så väldigt lätt att lära. Gång på gång försökte hon därefter hitta tillbaka till samma ”tillstånd”, där hon fick tag i texten. Nu hjälper hon andra att hitta alfavågorna. |
| |
| Ibland är det generande hur lite man minns bara några veckor efter en tenta. Historiska skeenden som vi utförligt kunnat redovisa, med årtal och platser, är bara helt borta. Vi minns inte längre orsaken till de olika krigen. Så ser vi en gripande film om samma historiska period, och plötsligt förstår vi sammanhangen. Vissa fakta och små detaljer dröjer sig kvar i vårt minne i åratal. Skolböckerna är ofta kliniskt rena på känslor. Men det är när vi är känslomässigt engagerade som kunskapen fastnar lättast. Detta kan vi dra nytta av även om det handlar om att lära oss matematik eller engelsk grammatik menar Birgitta Sundvall, som är lärare på Alfa-skolan utanför Linköping. Bland lummiga ängar, precis vid en liten sjö, ligger den hundraåriga byggnaden där hon lär ut sin personligt utformade pedagogik. Dova röster och mjuk klassisk musik överröstas emellanåt av glada skratt, i rummet där Birgitta och några av hennes elever sitter i bekväma soffor. Ett par pojkar är koncentrerade med att illustrera en mängd ord som står tryckta på deras papper. Solen lyser in genom ett stort fönster, inramat av vildvin. På väggarna hänger färgglada målningar. - Det jag vill förmedla är något allmänmänskligt som vänder sig till alla åldrar. Det handlar om hur vi kan lära oss att må bättre genom att förstå hur vi som människor fungerar. Därtill kommer mitt speciella sätt att arbeta med eleverna här på skolan, och hur jag gör dem mottagliga för undervisning, säger Birgitta. Det är här hon har lyckats så bra. Flera av de elever som för några år sedan ansågs helt obegåvade när de skickades till Alfa-skolan, har nu visat sig ligga i topp på högstadiet och gymnasiet. Så politikerna i Linköping satsar nu fullt ut. Det som startade som ett treårigt pilotprojekt har blivit permanent och en filial inne i centrala Linköping har tillkommit. Birgitta utbildar skolledningar och lärare, som ska kunna använda sig av pedagogiken. Hon har också rest runt och hållit föredrag på Nya Zeeland, om hur hon bär sig åt för att få omotiverade elever att blomstra och tycka att det är roligt att lära. Nu ska flera skolor där föra in Alfa-skolans pedagogik som komplement till sin vanliga undervisning. Birgitta visar i praktiken vad den kända amerikanska hjärnforskaren Marion Diamond säger: ”Så länge vi lever kan vår intelligens utvecklas om vi stimulerar hjärnan på rätt sätt”. Det gäller att förstå varför vi blockeras och vad vi kan göra för att öppna, menar Birgitta som i drygt tjugo år arbetat som lärare. För tillfället skriver hon också läroböcker som stämmer med hennes speciella sätt att arbeta. Birgitta håller också föreläsningar om stresshantering och utbrändhet för vuxna. I USA har hon utbildat forskare som kört fast bland idéerna. Många av hennes elever på Alfa-skolan har fått diagnoser som ADHD, damp eller dyslexi. De kommer hit tillsammans med sin lärare för att hitta koden till inlärning och få råd och material, så de kan arbeta vidare efter liknande metoder i det ordinarie klassrummet. För många är det mycket lättare att tänka i bilder än i siffror och bokstäver när de räknar och skriver. Birgitta har stor förståelse för hur innehållslösa de svarta bokstäverna kan tyckas. Hennes egen skoltid var till en början svår. Hon kunde se en text, men ändå inte riktigt ”få tag i den”. Men en dag i femte klass hände något som hon beskriver som ett under. - En kamrat hade lovat mig att hjälpa mig med en engelsk grammatikläxa. Vi var ute och hade roligt. Glada och skrattande slog vi oss ner på marken och när jag öppnade boken såg jag plötsligt hela sidan. Allt var så tydligt.Efter några minuter kunde hon läxan utan hjälp. Vad hon inte visste då var att hjärnan arbetar på olika våglängder och att hon befann sig i de så kallade alfa-vågorna, 7-13 Hertz, då vi har ökad minnesförmåga och förhöjd inspiration. Men hon lärde sig snart att känna igen detta tillstånd och snart hittade hon små knep för att bli just så där ”avspänt koncentrerad”. Dessa knep har hon vidareutvecklat under sin tid som lärare. Tillsammans med de senaste årens hjärnforskning, ligger de till grund för den pedagogik som hon nu använder sig av på Alfa-skolan. I hjärnan försiggår en oupphörlig elektrisk aktivitet av rytmisk art, varje tanke, känsla, förnimmelse och medvetandetillstånd har ett korresponderande hjärnvågsmönster, som kan mätas med hjälp av elektroencefalografi (EEG). När vi är alerta och effektiva, som när vi arbetar, befinner vi oss i de snabbare beta-vågorna (13-30+Hz). Är vi helt avslappnade, som i tidigt sömnstadium, har vi sjunkit ner i de långsammare theta-vågorna då dörren till vårt undermedvetna står på glänt. När rytmen blir ännu lägre som hos delta-vågorna (0,5-2 Hz) sover vi djupt. Flest alfavågor kan uppmätas när en person upprätthåller en passiv uppmärksamhet som vid meditation/ kontemplation. - Om vi är stressade, spända, rädda eller arga kan vi inte befinna oss på alfa-våglängden, därför är det viktigt med en vänlig känslostämning i klassrummet, säger Birgitta. De flesta tänker kanske på känslor som något diffust, som inte går att ta på. Men känslor är knutna till föreningar av aminosyror, så kallade peptider, som tas emot av olika receptorer i hjärnan, nervsystemet, immunförsvaret och så vidare. Om receptorerna tar upp negativa känslor så blockeras funktioner i cellen, och är det i hjärnan så blockeras intelligensen. - Att lära sig vara i alfa-frekvensen är en levnadskonst som påverkar vårt liv och vår hälsa positivt. Många olika funktioner i kroppen förändras när vi befinner oss i denna frekvens. Ett exempel är att tallkottskörteln börjar producera stora mängder melatonin, ett vitaliserande hormon som oftast avtar med åren. Det finns flera olika sätt att ta till för att hitta alfa-frekvensen. Forskningsresultat har visat att en del klassisk musik stimulerar alfavågor. Birgitta använder sig också av sagor, avslappning, andningsövningar och rörelser till musik. - De flesta barn som kommer hit andas fel, med korta andetag genom munnen. Andningen är som en länk till känslorna. När man andas fel har man inte landat i sig själv. Eleverna har åkt hem och Birgitta bjuder på kaffe och berättar om sina tre år på skolan. Kajsa, som fått diagnosen dyslexi, är en av dem som gjort stora framgångar under det år hon regelbundet kom. Hon skulle ha gått i åttan, men hade skolvägrat i över ett år. - Hon kunde inga andra räknesätt än addition. När jag testade med minus, visste hon att det var fel och knölade ihop pappret och skrek: ”Jag tänker minsann inte lära mig” och sprang därifrån. Det var ju igen mening att fortsätta. Den visuella vägen var inte öppen för Kajsa, så Birgitta tog en omväg. Nästa dag frågade hon om Kajsa kunde någon sång. - När hon sjöng den sentimentala ”Violer till mor” förändrades hon. I inlärningssituationen var hela ansiktet vridet, men när hon sjöng blev hon så söt, så innerlig. Så jag förstod att jag måste nå henne genom något som berör hennes hjärta. Därför började jag alltid undervisningen med en saga med mycket känslor där det goda alltid vinner över det onda. När man kommer i en innerlig stämning, i full harmoni med varandra, där har du alfavågorna. Då kan jag börja med svår matte eller grammatik, innan eleverna blivit rädda och blockerade för inlärning, säger Birgitta. Redan andra gången Kajsa träffade Birgitta lärde hon sig fyrans multiplikationstabell efter en halvtimma, berättar Kajsas mamma, Pia Molin, när jag senare ringer upp henne. Hon menar att Birgitta når sina elever genom att visa respekt för deras svårigheter och sätt att vara. - Dyslexi är ett fastlåst begrepp. Det är inte så definitivt, man kan nå in andra vägar. Men oftast tror vi att andra ska lära på samma sätt som vi själva gör, säger Birgitta. Men hjärnan vill inte jobba i ett spår. ”Hjärnan måste ha roligt för att utvecklas” enligt Rolf Ekman, professor i neurokemi. Något som Birgitta också fick hjälpa de utbrända forskarna som hon undervisade i USA att inse. Även här tog hon till olika övningar för att hjälpa dem att hitta alfafrekvensen. - Efter tre fyra år av stress och press ute i industrin kom inte längre några nya idéer. Jag lärde dem att släppa fram kreativiteten igen. Det går inte att bara gå på i ullstrumporna, utan vi måste låta hjärnan slappna av. När vi hittar alfavågorna, när vi hittar harmoni, då får kroppen en chans att helas. Läs mer: Alfaskolan>> |
| |
| |
| Kommentarer på denna artikel |
| |
| 1/27/2012 5:18:54 AM - uJrhVBAFfTAFfTN |
| cJOYEHkWv |
| Your articles are for when it absolutely, positively, needs to be udnesrtood overnight. |
| |
| 9/9/2011 10:24:40 AM - bSkXDvWHg |
| LKyfCvLCXoUgUFLDsd |
| Yup, that'll do it. You have my aprpecitaoin. |
| |
| 5/26/2011 9:21:58 AM - OcgvNbVVkgzc |
| CHvhiiJIkuQFyl |
| The forum is a brighter place thanks to your posts. Tnhaks! |
| |
| Kommentera denna artikel |
|
|
| |
