Skribent: Josabeth Sahlénius
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2005-06-06
Uppdaterad: 2008-06-27

Kvinnan bakom skönhetskrämen

När Kaisa, 31, kommer hem på kvällen funderar hon inte på ingredienser till middagen - utan hur hon ska blanda till en kräm för torr hy, eller var hon kan få tag på tillsatserna till La Prairies senaste produkt. Sedan sju år driver hon företaget Kavat Kosmetikutveckling. I sitt labb utvecklar Kaisa oljor, rengöringsprodukter och ansiktskrämer. Inspiration får hon från trender, matlagning och resor världen över.
 
Kvinnan bakom skönhetskrämen
När vi andra köper dyra, lyxigt förpackade ansiktskrämer i hopp om evigt ung hy, går Kaisa Avehall helt sonika in till sitt laboratorium och kokar ihop en kopia av favoritkrämen. Är hon inte nöjd kanske hon tillsätter en uppiggande citrusdoft. Eller, om hon är på det humöret, en söt vaniljarom. Enligt Kaisa är det inte svårare att göra en ansiktskräm än att laga middag – bara man har de rätta ingredienserna och en kreativ ådra.
 
Akneproblem
Kaisa Avehall var tolv år när hon drabbades av svårartad akne, ett problem som skulle pågå under hela tonårstiden. Hon prövade det ena preparatet efter det andra, lusläste all hudvårdsinformation hon kom över och lärde sig allt om olika hudtyper och åkommor av rent egenintresse.
 
Idag driver hon företaget Kavat Kosmetikutveckling som arbetar med produktutveckling och råvaruhandel av hygien- och kosmetikprodukter. Kaisa gör även hela hudvårdsserier, och produkterna och koncepten säljs vidare till större distributörer och leverantörer som sedan sätter sitt märke på varorna.
 
– Mina kunder beställer inte en burk ansiktskräm, utan kanske 200 kg av en viss ingrediens, så det är ju stora volymer det rör sig om. Jag kan heller inte ta fram ett eget märke. Då skulle ju inga kunder våga yppa sina idéer för mig.
 
Vad är en kräm?
En kräm, eller emulsion, består alltid av två faser eller grupperingar fettfasen och vattenfasen. I fettfasen finns allt som är oljelösligt vegetabiliska oljor eller mineraloljor, cetylalkohol som ger konsistens och en emulgator som gör att fettet förenas med vatten. Sen lägger man till de oljelösliga extrakterna och vitaminerna i den mån de ska ingå. Vattenfasen innehåller fuktbevarande ämnen, vattenlösliga extrakt (som t ex aloe vera), samt glycerin – en färg- och luktfri alkohol som är vattenlöslig och helt ofarlig.
 
När man tillverkar en kräm kokas båda faserna var för sig och hettas upp till samma temperatur.
 
– Föreställ dig att du gör en salladsdressing, förklarar Kaisa. Vinäger och olja blandas ihop, men tillsätter du en äggula går den inte isär. Äggula innehåller nämligen ämnet lecitin, en emulgator som binder ihop fettet och vattnet. Därför borde kräm egentligen heta emulsion, eftersom att man binder ihop fett och vatten med olika emulgatorer.
 
Vad krävs för att arbeta som produktutvecklande kemist?
 
– Grundkemisk kunskap, kunskap om dermatologi, sunt förnuft, erfarenhet och lite fantasi. Personligheten präglar mycket av yrket. En kemist kan arbeta med forskning, miljöfrågor, dokumenthanteringar, eller så kan man nischa sig som multikonstnär likt en parfymör.
 
Egentligen vill Kaisa inte kalla sig själv för kemist, utan snarare kreatör eller konstnär inom kosmetik. Inspiration får hon från livet själv. Kulturer, religioner, samhällets struktur, resor till olika länder, dagens stressade miljöer som gör att SPA-kulturen blomstrar och växer… Och så matlagning!
 
Mat för huden
 
– Kan du laga mat och har lite fantasi så kan du i princip koka en kräm förkunnar Kaisa. Jag brukar komma på roliga koncept just när jag lagar mat, till exempel olika teman med vanilj, kokos och choklad. Mycket går att använda från köket. Koffein används ofta i cellulitprodukter eftersom det dränerar väldigt bra. I princip skulle man faktiskt kunna gnugga låren med kaffesump och få samma resultat. Men det kanske inte är så lockande för konsumenten, så därför måste produkten förpackas och marknadsföras på bättre sätt.
 
Det som är bra i kosten är bra för huden. Det är Kaisa övertygad om. I sin nya serie försöker hon föra över allt det goda från medelhavskosten – citron, olivolja, salt och rosmarin – till just hudvård. Man skrubbar sig med en saltpeeling och smörjer in sig med en olivoljebaserad kräm som doftar citrus. Något som känns exotiskt för oss nordbor, men kanske inte skulle gå hem i Medelhavsområdet. Här behövs andra produkter och marknadsstrategier, kanske en serie med hjortron och blåbär är exotiskt för sydeuropén.
 
Lekfull kemi
Kaisa är uppväxt i en egenföretagande familj. Hennes far är kemist och när han gick i pension kändes det naturligt för Kaisa att gå i hans fotspår.
 
– Pappa har arbetat med liknande saker i snart 40 år. När jag och mina syskon var små kallade vi honom för ”blandgubbe” eftersom han jämt stod i labbet och blandade grejer. Han gjorde alltid schampo som vi hade i stora dunkar i duschen. Nu skulle man ju uppskattat det, men då skämdes man för de där stora dunkarna. Det bästa vi visste var köpeschampo! På våra kalas fick barnen alltid varsin schampoflaska i olika dofter och färger, som viol, jordgubb eller blåbär, säger Kaisa och fortsätter:
 
– Så tycker jag att kemi ska vara, roligt och lekfullt, samtidigt som man ska ha respekt för tyngre kemikalier. Bra kännedom om livet är också nödvändigt. Det räcker inte att kunna rabbla fakta, man måste ha praktisk livserfarenhet också. När SSI informerar om UV-strålar tycker de ju att man ska ha centimetertjockt lager solskyddsfaktor på sig, men det fungerar ju inte i praktiken. Det är därför man måste vara lite av en multikonstnär för att kunna ta fram bra produkter.
 
Med känsla för kemi
När Kaisa väl bestämt sig för att starta eget företag, kunde ingenting stoppa henne. Målmedvetet läste hon in kemi, biokemi, företagsekonomi och marknadsföring.
 
Först ville hon utbilda sig till hudterapeut men hade inte råd med hudvårdsskolan. I stället började hon studera aromaterapi och gick som lärling hos en aromaterapeut. Hennes naturliga nyfikenhet gjorde att hon med liv och lust började förkovra sig alltmer inom aromakemi.
 
– Jag ville veta varför produkterna fungerade så som de gjorde. Varför blev jag helt blank i ansiktet av en kräm och inte min mamma? Jag gjorde massor av tester hemma. Exempelvis kan man gnugga en vitlöksklyfta mot ankeln där huden är som tunnast. Efter ca 20 minuter börjar man andas vitlök! På så vis kan man konstatera hur eteriska oljor går igenom blodomloppet och absorberas av vår kropp. Detta är inget nytt, örter och blommor är ju en uråldrig tradition som jag tycker är fascinerande.
 
Idag omsätter Kaisas företag 5 miljoner om året. Namnet Kavat kommer från Astrid Lindgrens Kajsa Kavat.
 
– En duktig, redig, obstinat liten tjej som hjälpte sin mormor, skrattar Kaisa. Pappa tyckte det passade på mig, och så var det ju lite roligt med mitt namn också.
 
Marknaden
Vad är egentligen skillnaden mellan billiga och dyra produkter? En ansiktscréme från Shiseido kostar mellan ett och två tusen kronor medan man kan få en L’Oreál för under hundralappen. Ändå påstås de ha likvärdiga egenskaper.
 
– Detta kan givetvis variera mycket eller lite, menar Kaisa. Vissa märken är riktigt bra även om de ligger inom lågprissegmentet, medan vissa av parfymerimärkena är väldigt enkelspåriga och endast tillgodoser behoven hos normal hy.
 
Stora världsmärken köper in större volymer av råvaror som ger lägre inköpskostnader och möjliggör låga priser. De kan köpa tioåriga patent som gör produkten unik och kan trots detta hålla nere priserna. Exempel är Beiersdorf och deras Nivea. Mindre varumärken måste arbeta på ett annat sätt.
 
De måste försvara sig med terapeutiska doser av aktivsubstanserna i produkten och kan ha svårt att vara innovativa inom ett ”nytt” claim (påstående/hävdan) utan fortsätter hellre med ett lyckat koncept, som alla Aloe vera-serier.
 
– Man ska inte underskatta lågprismärkena. Jag är ett stort fan av Niveas produkter. Och finska Lumene har ju profilerat sig starkt på marknaden genom att ta tillvara på vårt typiskt nordiska med hjortron- och lingonextrakt. Att lågprismärkena är billiga behöver inte nödvändigtvis betyda att de gör avkall på kvalitén. Ofta ägs de ju av samma koncern, se bara vilka märken som ligger under L’Oreál och Wella-koncernerna.
 
Teorier inom kosmetik
Det finns två huvudsakliga skolor inom kosmetikutveckling den vetenskapliga som utgår ifrån den bevisade läkarkonsten, samt den som härstammar ifrån det mer alternativa hälsotänket. Den senare inriktningen bygger på helheten och alla ingrediensers samverkan medan den rent vetenskapliga fokuserar på den enskilda ingrediensen.
 
Man kan dela in produkter i följande klasser:
Dagligvaruhandeln och Apoteken
Nivea, Oil of Olay, LdB, ACO Hud, CCS
 
Parfymerimärken
Lancôme, Clinique, Biotherm, Dior, Estée Lauder
 
Professionella märken/SPA/salong
Decléor, Kerstin Florian, Dermalogica, Gilda Cosmetic, Comfort Zone
 
Nischade märken/hälsofackhandeln
Dermanord, Lakshmi, Weleda, Dr Hauschka
 
Ovannämnda grupper har samma mål - att erbjuda det bästa för huden. Ofta har de dock väldigt olika resonemang vad gäller val av råvaror. Ett exempel är åsikten kring mineraloljor, även kallad petroleum, paraffinolja och vaselin. Man ska vara medveten om att de krämer som läkare skriver ut alltid innehåller mineralolja, liksom Apotekets produkter. Hälsofackhandeln tar bestämt avstånd från ämnet.
 
Kaisa arbetar utifrån både den vetenskapliga och den mer alternativa skolan, men tycker att den mineraloljefria är roligare eftersom det finns så många alternativ till paraffinoljan idag. Däremot finns det inte lika stort utbud som fungerar som vaselin.
 
Mineralolja
Mineralolja har på senare år blivit mycket omdebatterat. Motståndarna menar att mineralolja framställs – liksom asfalt och bensin – från råolja, och innehåller ingenting som är bra för huden, varken vitaminer eller mineraler.
 
Tvärtom lägger oljan sig som en hinna på huden, stänger till porerna och förhindrar utsöndringen av slaggprodukter. Visserligen ger den till en början en mjukhetskänsla men efter en tids användning förstörs hudens naturliga förmåga att andas och återfetta sig själv.
 
Förespråkarna hävdar å andra sidan att mineraloljan utvinns ur helt naturlig råolja som i sin renaste form inte alls är farlig. Och just för att den inte tillför huden någonting är den också helt riskfri att använda. Fördelen med mineralolja är att den inte kan härskna och att den är väldigt billig.
 
– Personligen tycker jag som produktutvecklare att det känns omodernt att formulera med mineraloljor, menar Kaisa. Det finns fantastiskt många bra alternativ i olika prisklasser och stilar man kan använda i stället. Däremot tycker jag att världens bästa kosmetikaprodukt är Elizabeth Ardens Eight Hour Cream, och den är en riktig mineraloljebomb.
 
Kaisas arbete
Kaisa följer dagligen råvarubranschen och läser mycket facklitteratur, tidningar och rapporter om vad som är nytt, farligt, om det har kommit nya lagar, studier eller forskningsresultat.
 
Hon har kontakter inom SPA- och kosmetikbranschen och lyssnar till sina väninnor för att få reda på vad som efterfrågas. Hon har stenkoll på marknaden och köper ständigt in nya produkter för analys. Först testar hon på sig själv. Tycker hon att produkten är bra ber hon någon annan att testa den också. Är den det gör hon en kopia av krämen eller använder den som inspirationskälla till en egen tolkning med annorlunda kryddning.
 
– Jag köpte Créme de la Mer och tyckte inte att den var något speciellt, men efter bara några dagar kommenterade min fästman helst plötsligt hur ung jag såg ut! Så jag gav den till min mamma, och dagen efter sade min pappa exakt samma sak. Otroligt! Då blir man ju nyfiken. Vad är hemligheten? Vilken ingrediens är den ”magiska”? Kan jag framställa en likadan?
 
I princip kan Kaisa kopiera vad som helst. Allt står i innehållsförteckningen. Ingenting är hemligt eftersom alla kosmetiska märken enligt lag måste deklarera ämnena på förpackningen.
 
Det svåra är att komma på den hemliga blandningen. Glycine soya kan betyda allt som härstammar från sojaplantan – sojaolja, sojaprotein eller sojaextrakt. Ingredienserna står alltid i fallande ordning men inte hur stora mängder som använts eller hur länge ämnena har kokats. Det får Kaisa lista ut själv, förlita sig på sin erfarenhet och prova sig fram.
 
– Nu vet ju jag att alla o/w- (olja i vatten-) krämer innehåller ungefär 70-90 % vatten. Resten kan vara allt mellan 0,001 % och 60 %. Med lite kännedom om råvarornas normala doseringar är det roligt att se hur nära man kommer originalkrämen. Viktigast är att veta exakt vad det är man vill kopiera och fokusera på det om det är lukten, konsistensen eller någon annan specifik egenskap som produkten utlovar. Jag skriver ett recept på vad jag tror ska vara med och sedan testar jag. Ofta tar det tre försök innan det sitter, liksom när man kryddar en gryta. Ibland får jag aldrig till en bra kopia, men en jättebra ny produkt.
Det är lite av ett hantverk. Erfarenhet är oerhört viktigt, det vet jag ju nu efter flera års arbete. När jag läste kemi tror jag inte ens att kosmetikutveckling och de eteriska oljornas kemi nämndes! Ett stort intresse är också vitalt. Utan att älska det man gör kan man nog inte bli en bra produktutvecklare.
 
Hur många krämer kan man använda?
Ett badrumsskåp myllrar ofta av olika produkter av olika märken. I vissa fall har man ett favoritmärke som man håller sig till, men ibland varierar det väldigt. Hur bra är det egentligen att variera sin kräm?
 
– Det beror på vad man vill ha för resultat. Vill man enbart ha fukttillförsel kan man variera hur mycket som helst. Vill man ha ett specifikt resultat, t ex färre rynkor, tar det 3-4 veckor innan man ser resultat. Man kan känna skillnad redan samma dag man applicerar en ny kräm, men de aktiva substanserna och vitaminerna börjar inte verka ordentligt förrän efter några veckor.
 
Kaisas tips är att alltid smörja in huden medan den är fuktig och att massera in krämen. Man ska helst undvika krämer som absorberas snabbt eftersom man då inte får mikrocirkulationen som syresätter blodet och gör att huden lättare tar upp viktiga ingredienser.
 
Sol- och ozonskyddsprodukter
 
– Min tanke är att inte bara utgå ifrån dag- och nattprodukter, utan att fokusera på klimatkrämer. Jämför du din hud en sommar- och en vinterdag så är den helt annorlunda. Eftersom kyla påfrestar mer än värme vill man gärna ha en fetare kräm på vintern, som skyddar mot blåst och kyla, medan på sommaren kanske det räcker med en lätt lotion.
 
Hudens största fiende är solen. Och den allra största boven är när vi svenskar åker på solsemester mitt i vintern när huden är som blekast. Att utsätta den ljusa, sköra huden för stark sol är mycket påfrestande och direkt farligt. Som ung tänker man inte så mycket på det där. Som tjugoåring låg man och pressade i hettan med brännolja och det sätter sina spår. Huden kan faktiskt koka och gör den det en gång så blir man påmind resten av livet. Kaisa kan inte nog understryka vikten av solskydd.
 
– Jag har utvecklat en jättebra ”brunare-med-sol-produkt”. Den innehåller ämnen som hjälper huden att tillverka pigment snabbare och när du kommer i solen blir du brunare. Hudens egen färg är ju det bästa solskyddet. Problemet är att råvaran är för dyr för dagligvaruhandeln i Sverige. Det har inte funnits någon direkt efterfrågan heller, eftersom vi inte har så mycket sol här. Det enda märke jag vet som har en sådan produkt är Monaco-baserade Lancaster, där konsumenterna åker mycket skidor och har ett mer solsäkert klimat.
 
Influenser från Marocko
Kaisa åker ofta runt på mässor, den största är In-Cosmetics som varje år flyttar runt i olika europeiska städer som Barcelona, Milano och Berlin. Här ställer alla Kaisas leverantörer ut. En mässa är egentligen en stor mötesplats för branschfolk och Kaisa fungerar som en agent mellan kunder och leverantörer. Hon förmedlar kontakter, snappar upp trender och ser vad som är på gång. In-Cosmetics brukar lansera någon ny produkt inför varje mässa som kommer ut på marknaden efter drygt ett år.
 
– Förra året var det ozonskydd som är en vidareutveckling av vanliga solskyddsprodukter. I ozonskydd kommer det aktiva ämnet från tobaksplantan och reagerar utanpå huden mot det markbundna ozonet. Hela tiden försöker man förbättra och förfina teknikerna för att utvinna naturliga extrakter så att så få ”bärarämnen” som möjligt ska finnas med i råvaran.
Något jag tror vi kommer att få se mer av i framtiden är influenser från Marocko, med sina spännande kryddor och smaksättningar, som couscous med mandelflarn och röda oliver, tror Kaisa. Dessa oväntade blandningar kommer nog speglas även inom kosmetiken. Man kanske kan tänka sig ett mangosmör med koriander och kardemumma som stimulerar till att värma kalla fötter under mörka höstkvällar.
 
Det lyser i Kaisas ögon när hon berättar, och man ser att hon helst av allt vill försvinna tillbaka in i sitt labb för att experimentera med nordafrikanska kryddväxter. Själv avundas jag mest av allt hennes sexåriga dotter, som har ett helt liv framför sig med specialtillverkade ansiktskrämer och violdoftande dunkar i duschen. Vilken lyx!
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
2013-08-21 08:41:52 - Apotekare
brunare-med-sol-produkt
Finns på Apotek vid namn Cliniderm Tan Boosting Protection
 
2007-05-05 02:24:14 - Julia
Creme de la mer
Den finns att köpa på NK kosmetik i Stockholm.
 
2006-06-06 09:44:25 - Pernilla
creme de la mer
Kolla denna hemsida:
http:www.kelkoo.se/b/a/ssc_133301_creme_de_la_mer.html
 
 
2006-06-03 14:39:48 - Annika
Creme de la mer
Oj, den lät intressant var finns den att köpa. Någon som vet?
 
2006-06-01 17:16:15 - Nina
Intressant
artikel!
 
Kommentera denna artikel