Skribent: Josabeth Sahlénius
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2006-07-08

Vad innehåller våra hygienprodukter?

I genomsnitt använder vi 6-8 hygienprodukter per dag. Under hela livet utsätts vi således för en mängd olika ämnen – många som den vanlige konsumenten inte känner till. Sedan ett år tillbaka är det lag på att alla ingredienser i parfym, kosmetik- och hygienprodukter måste deklareras. Men vad säger oss orden egentligen?
 
Under hela livet utsätts vi för en mängd olika ämnen – många som vi inte har någon aning om vad de är för något. Enligt lag måste alla ingredienser i kosmetik- och hygienprodukter deklareras tydligt på förpackningen. Men vad hjälper det när man inte förstår vad orden betyder? ”Propylene Glycol, octyldodecanol, natrium lauryl sulfat, methylparaben…”
 
-Producenterna är skyldiga att lista ingredienserna – men inte att förklara vad de betyder, säger Kaisa Avehall, produktutvecklare inom Personal Care-produkter på Kavat Kosmetikutveckling. Vi måste själva ta ansvar för vad vi applicerar på vår hud – precis som att vi ansvarar för vad vi stoppar i oss.
 
På senare år har vi svenskar blivit mer medvetna om vad vi äter. Vi har anammat mörk choklad- och olivoljetrenderna och blivit uppmärksamma på vad olika livsmedel innehåller. Salt och socker ska vi undvika och fleromättade fetter är bra. Men hur lär man sig vad hygienprodukterna innehåller egentligen?
 
INCI-systemet
Inom EU har alla ingredienser i kosmetikprodukter samma beteckningar, enligt INCI-systemet. Det beror på att man var tvungen att hitta ett system som var gångbart i alla länder och därför valde man att ange kemiska ämnen på engelska och växtnamn på latin.
 
Ingredienserna deklareras i fallande ordning. Det som står först innehåller produkten alltså mest av. Däremot anges inte mängden eller vilken form av den ursprungliga råvaran det är. Glycine soya kan till exempel betyda allt som härstammar från sojaplantan – sojaolja, sojaprotein eller sojaextrakt.
 
Allergiframkallande ämnen
För några år sedan debatterades mineralolja och kollagen flitigt i media. ”Motorolja” och ”hud från aborterade foster” ansågs inte höra hemma i hudvårdsprodukter, och resultatet blev att intresset för ”naturlig” hudvård och kosmetik ökade. Idag handlar debatten mer om ingredienser som doftämnen, konserveringsmedel och aluminium, inte så mycket för moralens skull utan för alla allergier.
 
Drygt en femtedel av svenska kvinnor i 20-25-årsåldern beräknas ha någon form av hudproblem. Det finns olika teorier om varför allergier ökar. En del hävdar att vår västerländska, hygieniskt sterila livsstil, med stor användning av antibiotika och ändrade matvanor, har medfört att bakteriefloran i tarmen påverkats.
 
Immunförsvaret får därmed alltför lite träning i att bekämpa infektioner. Den stora ökningen av användandet av hygienprodukter kan alltså spela roll för de ökade allergierna eftersom vi blir ”för rena”.
 
Doftämnen
Så gott som alla kosmetik- och hygienprodukter parfymeras. Alla märken och serier har sin unika doft för att kunden ska känna igen just den. Även "oparfymerade" produkter kan innehålla dofttillsatser för att maskera lukten av övriga ingredienser.
 
Deodoranter parfymeras kraftigt och parfymer innehåller sällan färre än 20 doftämnen. Doftämnen orsakar flest allergiska reaktioner, särskilt när de tas ur sitt naturliga sammanhang. Du kan till exempel vara överkänslig mot det enstaka doftämnet Citral, men tåla själva citronen. Antagligen finns det lika många allergiformer som det finns människor och tanken med att man lagstiftar om ingredienserna i hygien- och kosmetikprodukter är för att minimera riskerna.
 
Inom EU får över 900 doftämnen användas i kosmetika 28 är förbjudna och 26 måste deklareras med namn. EU:s vetenskapliga kommitté har listat de 24 vanligt förekommande doftämnen som oftast ger allergiska reaktioner:
 
1. Amylkanelaldehyd
2. Amylkanelalkohol
3. Anisylalkohol
4. Bensylalkohol
5. Bensylbensoat
6. Bensylcinnamat
7. Bensylsalicylat
8. Citral
9. Citronellol
10. Eugenol
11. Farnesol
12. Geraniol
13. Hexylkanelaldehyd
14. Hydroxycitronellal
15. Isoeugenol
16. Kanelaldehyd
17. Kanelalkohol
18. Kumarin
19. Lilial
20. d-Limonen
21. Linalol
22. Lyral
23. Metylheptinkarbonat
24. y-methyl ionon
 
Hos läkaren kan man göra prick- eller lapptest för att avgöra vilka ämnen man är allergisk mot. Du kan även testa dig själv hemma genom att dutta lite av parfymen eller krämen i armvecket, sätta ett plåster ovanpå och se vad som händer på ett dygn.
 
Konserveringsmedel
Konserveringsmedel orsakar näst flest hudreaktioner av hygienprodukter. Ämnen som är till för att döda bakterier har stor potential att irritera vår hud. Konserveringsmedel används för att döda mikroorganismer (mögel, svamp, jäst och bakterier) och förhindra att de förökar sig.
 
Så fort ett preparat innehåller vatten och ska hålla längre än en vecka måste det konserveras. Ju högre halt av aktivsubstanser som till exempel Aloe vera, desto mer konserveringsmedel krävs.
 
Alla produkter på marknaden, även Apotekets parfymfria krämer och lotions, konserveras och de vanligaste konserveringsmedlen är parabener. Ännu vanligare är att de är lösta i phenoxyethanol som därför ofta återfinns på ingredienslistan utan att för den sakens skull vara tillsatt separat till produkten. De tål höga temperaturer, påverkar inte produktens färg, doft eller konsistens och dödas alla sorters svamp, bakterier och mögel.
 
Vissa hävdar att bensylparaben, som bland annat finns i tandkräm, kan orsaka astmatiska reaktioner hos barn eftersom det omvandlas till bensoesyra i kroppen. En daglig maxdos på 10 mg parabener per kg kroppsvikt rekommenderas.
 
Rengöringsämnen i schampo
Själva rengörande ämnena i schampo, flytande tvål och duschkrämer kallas tensider. En form av tensider är etersulfater. Det är de som gör att produkten löddrar och skummar. Vanligast är natrium laurylsulfat, ett kokosfett med naturligt ursprung. Råvaran är billig och köps ofta in i väldigt stora mängder eftersom den används till många olika produkter. Etersulfaternas avfettande och rengörande effekter kan irritera hud och hårbotten.
 
- Alla löddrande tensider har i stort sett samma uttorkande effekt, förklarar Kaisa Avehall. Så kallade sockertensider är lite skonsammare men också dyrare. Dessa produkter finner man ofta hos märken som månar om så naturliga och snälla råvaror som möjligt.
 
Det är skillnad på schampot du köper i närbutiken för 20 kronor per 200 ml och flaskan som kostar tio gånger mer hos frisören. Båda innehåller i regel lika stor andel etersulfater, men tillsatsen av mjukgörande råvaror som återställer balansen i hud och hårbotten är betydligt högre hos det dyrare schampot. Du kanske inte märker skillnad på en gång, men viktigt att tänka på är att resultatet av de vårdande råvarorna ses först efter flera tvättar.
 
Aluminium i antiperspiranter
89 % av svenska kvinnor i 25-årsåldern använder dagligen preparat för att dölja det fasansfulla som amerikanarna kallar BO – body odor. Man skiljer på deodoranter (de odor = mot lukt) där svettlukten parfymeras över, och antiperspiranter som stoppar själva svettutsöndringen. En deodorant minskar inte svetten och dödar inte bakterierna men hämmar uppkomsten av dålig lukt.
 
Aluminiumsalter används ofta i antiperspiranter på grund av sina bakteriedödande och svetthämmande egenskaper. De kan upplevas som hudirriterande och ge klåda, rodnad och utslag. Framför allt är det givetvis huden i armhålorna som irriteras men även ansiktet kan reagera, särskilt på deospray som är giftigare än deostick och roll-ons.
 
Det är nämligen svårare för andningsorganen och lungorna än huden att bearbeta den bakteriedödande sprayen. När aluminiumklorid och aluminiumzirkonium ingår ska förpackningen alltid ha varningstexten "Använd inte på irriterad eller skadad/sprucken hud". Vill man undvika aluminiumsalter helt ska man hellre välja deodoranter, som alltså inte innehåller det (men dock fler doftämnen).
 
Ett gammalt husmorstips är att riva och mala citronskal och försiktigt gnida in armhålorna med pulvret. Tvätta bort med ljummet vatten. Man kan även fukta lite alun, ett slags salt som säljs som Thai-sten, med vatten och stryka på huden. Den har en sammandragande effekt och är betydligt mildare än aluminiumsalter. Alun finns i asiatiska livsmedelaffärer, apotek och hälsokostbutiker.
 
Det finns tiotusentals olika smink- och hudvårdsprodukter och naturligtvis är det omöjligt att lära sig vad alla innehåller. Men det viktigaste är att du lär dig vad du själv behöver. Misstänker du att du är överkänslig mot något, testa dig fram. Sedan är det bara att hålla reda på just de ingredienserna och köpa produkter som motsvarar dina behov. Det som passar någon annan kanske inte alls är bra för din hud – just för att crémen kanske innehåller ett visst konserveringsmedel, doftämne eller rengörande ämne som du inte tål.
 
Vad forskas det om?
Det forskas löpande inom den kosmetiska kemin om ämnens bionedbrytbarhet, dess påverkan på människa och miljö samt vilka derivat som genom kemiska föreningar i produkten kan uppstå på grund av att ämnen reagerar med varandra. Finner man något sådant ämne olämpligt för miljö eller hälsa så hålls ämnet under uppsikt och kanske så småningom förbjuds alternativt får doseringsrestriktioner.
 
 
Fakta:
KTF – Kemisk-tekniska leverantörsförbundet (www.ktf.se)
är en branschorganisation för företag som importerar, tillverkar eller marknadsför kemtekniska konsumentprodukter som kosmetik och hygienprodukter, tvättmedel och rengöringsmedel. Ett organ som ofta får bemöta skrämselrapporter med fakta. Jobbar för att hålla branschen ren.
 
Läkemedelsverket (www.mpa.se)
har tillsammans med kommunerna tillsynsansvar för kosmetiska och hygieniska produkter i Sverige. Läkemedelsverket kontrollerar att bestämmelserna i lagen uppfylls genom skriftliga förfrågningar, inspektioner, analyser av produkter m.m. För kosmetiska och hygieniska produkter, liksom för samtliga kemiska produkter, gäller dock miljöbalkens substitutionsprincip. I denna anges att ämnen som kan skada människors hälsa eller miljön ska bytas ut mot mindre farliga ämnen när sådana finns tillgängliga.
 
Läs mer:
På Shenet (www.shenet.se) hittar du det mesta om vad som är tillåtet i kosmetika, vad som är förbjudet, vad allt betyder och vad det är bra för.
 
På Kemikalieinspektionen (www.kemi.se) kan du söka på mer än 130 000 kemiska ämnen i ämnesregistret. Söker du t ex på glycerol får du upp 170 olika beteckningar som alla börjar med glycerol, både engelska och svenska benämningar, samt synonymer. Bra om man vill få klarhet i vad krämen egentligen innehåller.
 
Att tänka på om du är överkänslig och lätt får utslag, klåda eller allergier:
  • Undvik preparat som irriterar "lite grann". Var uppmärksam på klåda, röda fläckar och små sår. Steget efter irritation är kontakteksem och därefter behövs endast lite grann för att ”trigga” eksemet. Det kan även sprida sig till övriga ämnen blir du överkänslig mot ett ämne löper du större risk att bli överkänslig mot flera.
     
  • Välj milda eteriska oljor. Ros, rosenträ, sandelträ och neroli irriterar sällan. Obs! Var väldigt försiktig när du använder eteriska oljor följ instruktionerna och använd aldrig outspädda på huden. Vissa kan vara så starka att de t o m ger brännskador!
     
  • Välj en fet salva istället för lotion, som konserveras kraftigare pga sin höga vattenhalt.
     
  • Använd inte gamla produkter. Alla eteriska och vegetabiliska oljor (i parfymer, duschtvålar, hudoljor, crémer – allt!) härsknar med tiden och kan bli irriterande för huden. Byt mascara ofta, helst var tredje månad. Köp inte på dig massa produkter och ha liggande hemma, utan köp nytt ofta istället.
     
  • Parfymera håret istället för huden. Ta lite på hårtopparna eller droppa parfymen i hårborsten - mycket effektivt.
     
  • Använd deodoranter istället för antiperspiranter och stick eller roll-on istället för spray.
     
  • Använd en spatel istället för att applicera ansiktscrémen med fingrarna. Då förebygger du bakterietillväxt och produkten håller sig fräsch längre.
     
  • Läs innehållsdeklarationen noggrant och låt dig inte luras av löften om evigt ung hy och modeord som ”mimiklinjer” och ”multi-action formulas”.
     
  • Överdriv inte hygienen. Hud som fråntas sitt naturliga fett och bakterieskydd är mottaglig för allt. Ingen créme i världen kan ersätta det huden producerar till eget skydd. Tensider (rengörande ämnen i schampo och duschtvål), skrubbkrämer och andra slipande medel är vanliga eksemframkallare, helt enkelt för att de fullgör sin uppgift så väl.
     
  • Fråga innan du köper en produkt! Det kan vara svårt när man handlar i stora butikskedjor, men på mindre parfymerier och speciella kosmetikavdelningar finns ofta ett helt annat utbud och kunnig personal. De finns där för din skull!
     
  •  
     
    Kommentarer på denna artikel
     
    2012-03-14 10:16:18 - din mammma
    afagaeg
    jag är kåt på osama bin laden
     
    2012-02-22 10:46:51 - testMohammed
    Allahoakbar
    Sug min snosk
     
    2012-02-22 10:35:23 - testasdffagt
    nice price på burger king
    kan du smörja in min kuk
     
    2012-01-10 18:42:14 - HALLÅ!
    Jag ska säga en sak
    HALLÅ! BERÄTTA VAD SMINK INNEHÅLLER FÖR GUDS SKULL -.-''
     
    2011-10-03 20:55:32 - Joachim
    Grön Salong
    Frisörernas og kundernas enda garanti:
    oberoende forskningsbaserad granskningar och värderingar av produkter och ämnen.
    www.gronfrisor.se
     
    2011-05-26 11:07:09 - UOEDfHlOiXktHQaTXx
    jlrTnGxXhyd
    Cool! That's a clever way of lokonig at it!
     
    2011-01-23 10:28:02 - matilda
    KOSMETIKA
    Håller på med ett arbete i skolan om kosmetika/skönhetsmedel..Och den ska bli bäst! Jag har redan hittat mycket bra info men behöver veta hur kosmetika förstör miljön och hur det tillverkas.. Någon som vet? Är TACKSAM FÖR SVAR!
     
    2010-10-13 15:52:37 - smink.........?
    smink...............
    bra nu vet jag att jag inte ska använda smink ofta. Eller, jag gör aldrig det, men ändå!
     
    2008-12-09 11:52:13 - birgitta
    Smink
    Vad innehåller smink då?
     
    2008-05-08 10:52:40 - melanie+felicia
    sådär ):
    Asså detta var inte direkt det vi sökte.
    Vi ville veta vad parfymer innehåller.
    Asså typ är det giftigt vilka ämnen är det i parfymen och vad händer om det kommer ut i naturen.
    Detta tycker vi att ni ska ta reda på och sätta ut på sidan Tiingeliing Badriiing.
     
    2008-03-20 09:08:45 - sandylinaemma
    FAKTA
    hej, vi tycker att det är en jättebra artikel och vi vill ha mera fakta och om du tror eller vet en hemsida, då kan ni maila till mej.
    emmaheterjah_@
    mvh lina
     
    2007-10-11 10:47:48 - en tjej
    tack
    tack det är viktigt info!!! !
     
    2007-10-01 17:26:25 - Josabeth
    Re: tvättmedel
    Jag tog inte upp tvättmedel i denna artikel utan koncentrerade mig på hygienprodukter som vi applicerar direkt på huden. Men det finns garanterar mycket info om tvättmedel på länkarna ovan.
     
    Mvh, Josabeth
     
    2007-05-26 21:49:29 - Cimia
    Parfymer
    Kan någon mejla fakta om parfymer till mig? Jag behöver så mycket fakta som man kan få om dem .
    Min email : cimia_100@hotmail.com
     
    2007-05-16 11:18:22 - ponta
    Tvättmedel igen!
    ja! var finns tvättmedlet?!
     
    2007-03-22 15:36:02 - Anna
    tvättmedel?
    var står det om tvättmedel??????????????????
     
    2007-03-20 13:01:34 - Anki:)
    Intressant
    Skit bra artikel!
     
    2007-02-19 14:34:21 - zandra
    ursh!!
    Och man som tror man är så himmla fräsch
     
    2006-11-04 18:28:15 - Henna
    Superbra och informativt!!
    Mycket bra läsning med information om alla hemska ingredienser som tyvärr många hudvårdsprodukter innehåller. Helt sjukt att det får förekomma sånt som framkallar allergier i det vi kletar in vår känsliga hud med. Särskilt förbannad blir jag med tanke på att det finns även i produkter för nyfödda och superkänsliga bebishudar. Texten är lättläst och lätt att förstå. Tack!!
     
    2006-08-23 15:44:07 - Maria A.
    konserverings medel
    intrressant det med konserverings medlen, trodde bara det var själva rengöringsämmnena som orsakade allergiska reaktioner.
     
    2006-08-10 23:16:09 - gittan
    va skönt
    att äntligen få all viktig info uoospaltad å lättfattlig! tack!
     
    2006-08-01 07:08:44 -
     
    2006-07-25 11:01:21 - monia
    viktig info
    jättebra o viktigt. tack!
     
    Kommentera denna artikel