Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 2005-12-01
Uppdaterad: 2007-10-31

Cancer – går det att skydda sig?

Cancer är något som berör de flesta människor. Många av oss känner någon som har eller har haft cancer. Enligt Socialstyrelsen kommer var tredje person någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer orsakas av förändringar i arvsmassan och det är väl känt att olika riskfaktorer kan bidra till sjukdomen. Om det finns faktorer som ökar risken för cancer borde det väl också finnas saker som hjälper oss att förebygga sjukdomen. I USA och flera europeiska länder satsas i dag miljardbelopp på forskning och utveckling kring olika skyddsfaktorer.
 
Hos en vuxen människa bildas det normalt bara så många nya celler som behövs för att ersätta dem som dör. Rubbning av denna balans kan leda till att friska celler utvecklas till cancerceller. All cancer beror på en serie förändringar, så kallade mutationer i cellernas arvsmassa (DNA). Dessa förändringar i generna leder till att celler börjar dela sig okontrollerat och bildar så småningom en klump av cancerceller, en tumör. Det finns cirka 200 olika sorters cancer, alla med sina egna särskiljande drag.
 
Idag finns det mycket kunskap om de mekanismer som leder fram till cancer, men ingen kan säga exakt varför vissa friska celler utvecklas till cancerceller. Även de yttre orsakerna till dessa förändringar är långt ifrån fullt utforskade. Man tror att cellens gener blir skadade av påverkan utifrån och det finns ett flertal olika riskfaktorer kartlagda, bland annat rökning, strålning, kemiska ämnen, hög alkoholkonsumtion, övervikt och fel kost. En av de stora orsakerna är vanligt åldrande, när vi blir gamla ökar risken för att cellerna förändras spontant utan yttre påverkan.
 
Kostvanorna tillskrivs stor betydelse för uppkomst av cancer. Bland riskfaktorer nämns till exempel fett, rött kött och hårt stekt mat. Samtidigt diskuterar forskare om olika ämnen i kosten kan istället förebygga cancer. Någon exakt kunskap om vilka ämnen som skyddar finns ännu inte, men studier pågår. Exempelvis har det visat sig att en hög konsumtion av frukt och grönsaker har en skyddande effekt mot cancer. Det anses delvis bero på att grönsaker och frukt innehåller så kallade antioxidanter som motverkar den negativa effekten av fria radikaler.
 
Fria radikaler skadar dina celler
De fria radikalerna bildas som restprodukter vid kroppens ämnesomsättning. En liten del av det syre som vi andas omvandlas till fria radikaler, men även yttre faktorer som rökning, strålning eller stress kan bidra till bildandet. Fria radikaler behövs bland annat för att immunsystemet ska fungera och i lagom antal har de många positiva egenskaper. Men när det bildas för mycket fria radikaler börjar de angripa celler. Om de fria radikalerna attackerar cellernas DNA kan detta bidra till mutationer och så småningom leda cancer.
 
För att minska den skadliga effekten har kroppen utvecklat ett försvarssystem bestående av olika antioxidanter som tar hand om och neutraliserar de fria radikalerna. Det pågår en ständig kamp mellan de angripande fria radikalerna och de skyddande antioxidanterna. Brist på antioxidanter ger ett överskott av fria radikaler och kan leda till cellförändringar och allvarliga sjukdomar.
 
Antioxidanter tillverkas i kroppen men finns även naturligt i vår kost. Frukt och grönsaker innehåller många olika typer av antioxidanter. Exempel på antioxidanter är betakaroten (förstadium till vitamin A), vitamin C, vitamin E, selen och zink.
 
Förhoppningar står till selen
Ett av de ämnena man hoppas kunna bekräfta vara en skyddsfaktor mot cancer är selen. Många har forskat kring ämnets betydelse för att förebygga cancer. Ett av de mest kända studierna är Nutritional Prevention of Cancer, en amerikansk studie som genomfördes för nästan tio år sedan av professor Larry Clark. Han gav patienter som haft hudcancer antingen ett dagligt tillskott av selen eller ett verkningslöst piller under en tioårsperiod. Resultatet visade inte på någon skyddseffekt mot hudcancer men däremot såg man en minskning av flera andra cancerformer.
 
Den totala dödligheten till följd av cancer minskade med 50 % i den grupp som hade fått selen, jämfört med gruppen som hade fått ett verkningslöst piller. Att använda selen för att förhindra och behandla cancer är inget nytt fenomen – redan 1912 rapporterade professor Von Wasserman att selen har förebyggande effekt på försöksdjur. Sedan dess har selen varit ett omdebatterat ämne. Om man lyckas fastställa att selen förebygger cancer, blir detta ett genombrott i cancerforskningen och antalet människor som lider och dör i cancersjukdomar kan minskas avsevärt.
 
Selen är ett grundämne och den naturliga selenhalten i marken varierar. Stora områden av jorden har brist på selen eller saknar det helt. Selen är ett livsnödvändigt spårmineral för människan. Det ingår som en del i många av kroppens enzymer och är en viktig komponent i cellernas försvar mot fria radikaler. I Sverige får vi i oss normalt mellan 30-40 mikrogram, vilket är lägst i Skandinavien.
 
Medan livsmedelsverket rekommenderar ett dagligt selenintag på mellan 40 och 55 mikrogram kan man i hälsokostbutiken hitta tabletter med doser på över 500 mikrogram/dag, detta när riskgränsen är satt vid 350 mikrogram. Därför är det bättre att få selen naturligt och inte via kosttillskott. Det enklaste sättet att öka sitt intag av selen är att äta mer fisk och magert kött, speciellt vilt. Även skaldjur, mjölk, fil och ägg hör till de livsmedel som innehåller mycket selen.
 
Kan tomater och morötter skydda dig från cancer?
Vår kost innehåller emellertid flera andra substanser som är mycket starka antioxidanter och påstås kunna skydda mot cancer. I huvudsak brukar man nämna två grupper, karotenoider och flavonoider. Karotenoider är gula och röda växtfärgämnen, de mest kända är betakaroten (förstadium till vitamin A) i morot och lykopen i tomat. Betakaroten finns i morötter men även i ”gröna” grönsaker som spenat och broccoli.
 
I människokroppen fungerar betakaroten förutom som ett förstadium till vitamin A också som en antioxidant. Det finns i underhudsfettet och skyddar mot brännskador av solljus samt snabbar på pigmenteringen vid solning.
I olika studier har man kunnat visa att betakaroten kan bromsa delning av cancerceller och exempelvis minska risken för bröst- och magcancer. Detta tros bero på att ämnet kan förbättra kommunikationen mellan celler vilket leder till att de bromsas i sin delning.
 
Den andra kända karotenoiden, lykopen, kan precis som betakaroten fånga upp och oskaddliggöra fria radikaler. Lykopen har även visat kunna minska risken för cancer i mage, tjocktarm, bukspottkörtel, prostata och äggstockar. Högsta halterna av lykopen hittas i tomater. Dock är vår förmåga att ta upp lykopen från råa tomater relativt liten men den ökar betydligt om man först hettar upp tomaterna i lite olja, som exempelvis vid tillagning av tomatsås. Enligt flera studier kan karotenoider minska cancerrisken, medan enligt andra saknar de en skyddande effekt mot cancer. Trots dessa motsägelser får man inte glömma att inkludera karotenoiderna i sin kost, eftersom dessa ämnen är kraftfulla antioxidanter och skyddar våra celler från fria radikalers angrepp.
 
Ger asiatisk kost ett friskare liv?
Den andra omtalade gruppen är flavonoider som också förekommer i grönsaker och frukt men även i te, rött vin och fruktjuicer. De är inte lika färgrika som karotenoider utom några undantag, den blåa färgen i exempelvis blåbär och vindruvor. När flavonoider intas via vanlig kost så agerar de som kraftfulla antioxidanter.
 
Flera studier tyder på att flavonoider kan förhindra olika former av cancer. En typ av flavonoider kallas fytoöstrogener och de bildas när bakterier i tarmarna aktiverar ämnen från till exempel sojabönor och linfrö så att de liknar östrogen. Fytoöstrogenerna anses bland annat ha en skyddande effekt mot bröst- och prostatacancer. Dessa former av cancer är de vanligaste i USA och Europa, men mer ovanliga i Asien. Forskare tror att det beror bland annat på att den asiatiska kosten innehåller traditionellt mycket sojaprodukter.
 
Framtiden får avgöra
Förekomsten av cancer är oroväckande hög och trots stora forskningsinsatser fortsätter antalet cancerfall att öka. Inom EU diagnostiseras varje år 1,5 miljoner och fler än 900 000 människor dör årligen i cancer. Minst vart tionde cancerfall beräknas bero på ärftlighet. En ärftlig känslighet i kombination med olika riskfaktorer kan framkalla förändringar i generna som i sin tur kan leda till cancer. Det finns ingenting vi kan göra för att helt utesluta risken för att få en cancersjukdom.
 
De ”klassiska” behandlingsmetoderna som kirurgi, strålning, cytostatika och hormoner är fortfarande grunden vid behandling av cancer. Frågan är om behandlingen kommer se likadan ut i framtiden. Intresset för samband mellan kost och hälsa har alltid varit stort, och på senare år har forskare allt mer intresserat sig för faktorer som skyddar mot cancer. Trots att det har gjorts stora framsteg i kampen mot cancer, finns det fortfarande stora möjligheter till förbättring. Genom fler och bättre förebyggande åtgärder skulle man kunna minska antalet cancerfall avsevärt.
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
2013-10-16 07:43:45 - John
Frisk utan socker
I texten står
 
2012-01-27 01:31:28 - JKhFqziEENkPUR
EkMQkcwfBZFulCdBCQ
Your's is the intelligent apparcoh to this issue.
 
2011-05-25 23:49:59 - UACvEPaBd
jJPuJjiCTuaVQxitLtI
Great cmomon sense here. Wish IÂ’d thought of that.
 
Kommentera denna artikel