Skribent: Maria Henderson
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 4/22/2009

Omega 3 håller blodet flytande

På sjuttiotalet upptäckte medicinska forskare att eskimåer och japaner hade en betydligt lägre förekomst av hjärt- och kärlsjukdomar än den västerländska befolkningen. Forskarna misstänkte att det hade att göra med att deras kost innehåller mycket fet fisk som är rik på omega-3 fettsyror. Sedan dess har omfattande forskning visat att omega-3 kan förebygga en rad olika sjukdomar. Men att tillgodose behovet av omega-3 är inte helt enkelt. Balansen mellan övriga fettsyror är viktig och att använda kosttillskott kan rubba den.
 
Omega 3 håller blodet flytande
Omega 3 finns det gott om i den feta fisken i våra nordliga hav, som sill, makrill, lax och sardiner. De innehåller gott om de nyttiga fettsyrorna, som kallas EPA och DHA och ingår i familjen omega-3.
 
Modersubstansen i omega-3 familjen är alfalinolensyra, som kan tillverkas av växter, men inte av djur och människor. Därför måste vi tillgodose vårt behov genom kosten.
 
– Fettsyrorna är en del av försvaret i kroppen, som motverkar proppbildning och håller blodet flytande. Om man har en brist på omega-3 flyter blodet trögare och man riskerar att få blodproppar. Man har också sett att fettsyrorna motverkar inflammationer, vilket åderförkalkning brukar börja med, säger Marlene Olivares-Dahlby, dietist på Köpings lasarett som har arbetat med hjärt-och kärlsjukdomar i 23 år.
 
Omega-3-fettsyrorna finns framför allt i fet fisk, men det är inte fisken själv som tillverkar fettsyrorna. Fisken får i sig alfalinolensyra från plankton, som den sen omvandlar till EPA och DHA. Dessa fettsyror lagras i fiskens fett och det är därför feta fiskar rekommenderas som en bra källa till omega 3.
 
Alfalinolensyra finns rikligt i linfröolja, men också i rapsolja, sojaolja, frön och nötter och vi kan på samma sätt som fiskarna omvandla den till de viktiga fettsyrorna EPA och DHA, om vi får i oss tillräckligt.
 
Däremot är det svårt att uppskatta hur stor del av kostens alfalinolensyra som omvandlas till EPA och DHA hos människan, eftersom omvandlingen är beroende av förhållandet mellan omega-6 och omega-3 fettsyror i kosten.
 
– Omvandlingen av alfalinolensyra beror lite på hur mycket man har av andra fettsyror i kroppen. Om man har för höga halter av omega-6 kan omvandlingen hindras, säger Alicja Wolk, som är professor i Nutritionsepidemiologi på Karolinska Institutet.
 
Omvandlingen kan också hämmas vid övervikt, höga blodfetter, högt blodsocker och av alkohol. Brist på omega-3 kan visa sig genom torr hud, skrovliga armbågar, ojämn pigmentering, torrt hår och mjäll, sår i hårbotten eller håravfall samt naglar som skivar sig.
 
Balansen är viktig
Förutom omega-3 finns det två andra grupper av omättade fettsyror som är viktiga i vår kost, omega-6 – en fleromättad fettsyra som precis som omega-3 är livsnödvändig – och omega-9.
 
Omega-6 utvinner kroppen från linolsyra som finns i många vegetabiliska oljor, som majsolja, solrosolja, rapsolja och i mjukt margarin och det är väldigt sällan vi i västvärlden får brist på omega-6.
 
Omega-9 är en enkelomättad oljesyra som är vanlig i de flesta växtoljor. Den kan kroppen själv tillverka och enkelt bryta ner, och är egentligen bara ren energi.
 
Mer vanligt är det med brist på omega-3. Eftersom kroppen inte själv kan bilda omega-3 måste den tillföras via kosten. Dessutom förbränns omega-3 fettsyror väldigt fort vid sjukdom och stress.
 
Den totala mängden fettsyror ska också samsas på ett begränsat utrymme i kroppen. Fettsyror från omega-3 och omega-6-familjerna konkurrerar om platsen i cellmembranerna och balansen mellan dem är viktig. Man kan säga att den ena är gas och den andra är broms.
 
När man blöder täpper omega-6 till så att blodet koagulerar och vi inte förblöder. Omega-3 löser istället upp blodet så att syret ska kunna färdas runt i kroppen. Detsamma gäller med spänningen i blodkärlen, omega-6 kniper åt så att blodtrycket stiger och vi inte får blodbrist i hjärnan, samtidigt som omega-3 slappnar av så att blodet kommer fram i de finaste blodkärlen långt ut i kroppen.
 
– Men med tiden har balansen mellan omega-3 och omega-6 förändrats. Vi äter i västerlandet för mycket omega-6 fett främst från margarin och matolja. Och det skapar problem eftersom det påverkar de flesta av kroppens system. Det finns studier som visar att för högt intag av omega-6 ökar risken för stroke, hjärnblödning och infarkter, säger Alicja Wolk.
 
Hon menar också att vi med rätt proportioner kan minska risken för de sjukdomarna och att det är viktigt att vi får i oss mer omega-3 för att jämna ut förhållandet.
 
Fisk bättre än kosttillskott
Omega-3 har alltid ingått i människans föda, men vår moderna kosthållning innehåller allt mindre av dessa viktiga ämnen. Historiskt sett har förhållandet i vår kost varit fyra delar omega-6 och en del omega-3. Men fisk som förut var väldigt vanligt i vår kost, har idag ersatts av alltmer kött och spannmål, som innehåller stora doser omega-6.
 
Idag äter vi till exempel fem gånger så mycket bröd som vi äter fisk och de stora förändringarna i kosten har lett till att förhållandet i vissa fall är upp emot 50 delar omega-6 och en del omega-3. Men Alicja Wolk tycker att man bör vara försiktig med att ta tillskott för att komma tillrätta med obalansen.
 
– Vi rekommenderar en vettig kost. Eftersom omega-3 är ett aktivt ämne så bör man alltid rådfråga läkare innan man börjar äta kosttillskott, eftersom man faktiskt kan överdosera och omega-3 innehåller giftiga ämnen. Man kan inte heller leva på tabletter. I en bra kost med fisk finns det ju så många andra nyttiga ämnen. Om man plockar ut ett renodlat ämne och äter är det väldigt lätt att rubba balansen åt andra hållet.
 
Samma ska gäller för både vuxna och barn. Alicja Wolk menar att det inte finns något enkelt ja eller nej på frågan om kosttillskottets vara eller icke vara och att det finns tillstånd då läkare har rekommenderat omega-3 tillskott till barn. Men hon tycker att man bör rådfråga läkare och inte experimentera själv.
 
– En bra balanserad kost är det absolut bästa. Och om man äter normala portioner fet fisk två eller tre gånger i veckan får man i sig lagom mycket omega-3 och man behöver då inget tillskott, säger Alicja Wolk.
 
Fakta:
Dagsbehov av omega 3
Vi behöver få i oss cirka 2-3 gram omega 3 per dag. Genom att äta 100 gram fisk som sill, lax, röding, makrill eller sardiner så får du i dig hela dagsbehovet.
 
Om du har svårt för fisk eller är vegetarian så kan du ta 1 msk kallpressad linfröolja eller 2 msk skalade hampafrö. Valnötter innehåller också omega 3, men du måste äta nästan 50 gram för att få i dig samma mängd.
 
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
3/2/2013 5:49:41 AM - Bo
Det gäller att tjäna pengar
Jag har sett uppgifter på 0,25 -0.75 gram per dag av DHA och EPA dvs kroppen kan inte tillgodogöra sig mer än 0.75.Dessutom omvandlas från ALA speciellt om man är mjölkdrickare och äter en sund ovolactovegitarisk kost utan vitamin och mineralbrister.Omräknat blir det 1.75 till 5.25 gr i veckan.Rapsolja innehåller mycket ALA och dessutom D vitamin.Behovet täcks av lite fiskpinnar 1kg ,2burkar sardiner, en portion lax, eller 20 ägg som är något för högt.Omvandlingen kan vara från 10 till 40 procent från ALA till DHA och EPA.Jag glömde nämna för alla OVOLAKTO att en tub med kaviar eller ett kvarts kilo torskrom räcker om man har samvete till det.Ett problem med havsmat är att den ökar risken för gikt pga halten av puriner.Fiske industrin vill tjäna pengar på giktpatienter och ovolaktovegitarianer och att det är viktigt att fiska ut haven så att framtida generationer får sina möjligheter fördärvade.Läkemedelsindustrin och läkarna måste ju också mjölka sina patienter som lider av gikt.Jag är trött på lögnerna och att yrkesmänniskor inte är seriösa.Men varför bry sig när jag bara är en vanlig dumskalle utan akademiska examina.
 
9/9/2011 10:17:42 AM - CNdQeaYrINV
YcOHDiDiXy
That's not even 10 mntieus well spent!
 
5/26/2011 6:10:11 AM - GoCbdLLqDC
sHXsoGyOvYIjLvhzfIN
I bow down humbly in the presence of such grtenaess.
 
Kommentera denna artikel