Skribent: Maria Henderson
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 6/7/2015

Så här äter du smart!

Våra matvanor gör oss sjuka, och övervikten och fetman sprider sig i västvärlden. Dessutom förbrukar vi resurser som gör att det skulle behövas tre jordklot för att räcka till. Men hur äter man då för både bättre hälsa och miljö? Och vad kostar det?
 
Så här äter du smart
Smartare matvanor kan vi få genom att använda oss av SMART-metoden. Den är ett slags formel för bättre och mer hållbara matvanor.
 
Det produceras nämligen 70 000 kilo mat för var och en av oss under en livstid och det är därför ganska lätt att inse att det vi köper och äter har stor betydelse. Vi har makt att göra jorden frisk och stärka förutsättningarna för vår egen hälsa.
 
SMART står för:
- Större andel vegetabilier
- Mindre utrymme för "tomma kalorier"
- Andelen ekologiskt ökas
- Rätt köttval, rätt grönsaksval
- Transportsnålt
 
Att äta enligt SMART-metoden kräver lite noggrannare planering och en halvering av de så kallade utrymmesvarorna, alltså de livsmedel som inte ger någon näring, till exempel läsk, chips, godis och alkohol.
 
Istället måste vi äta mer vegetabilier, dels för att det är bra för hälsan och dels för att det minskar miljöbelastningen.
 
Orsaken är att det behövs tio kilo spannmål för att producera ett kilo kött. Det är en energikrävande omväg. Äter vi spannmålen eller baljväxterna direkt istället för kött, påverkas miljön mindre och fler kan få mat för dagen.
 
Håller landskapet öppet
Men visst kan man äta kött. Det gäller bara att veta vilket kött som är bra. Svenska betesdjur bidrar till ett öppet landskap och biologisk mångfald.
 
Om vi äter dubbelt så mycket lamm som idag, lika mycket nöt, och väljer svenska betesdjur, samt skär ner på gris- och kycklingköttet till hälften, så har vi kommit en bra bit på vägen mot en hållbar miljö. Men nötdjur som är uppfödda på kraftfoder håller inga beteshagar öppna.
 
KRAV-märkt kött garanterar att djuren får gå ute och beta och det innebär dessutom att djuren i möjligaste mån lever under sina naturliga villkor.
 
Ekogisk mat är lite dyrare, men eftersom nästan hälften av våra inköp är utrymmesvaror som chips, läsk, öl och vin, kan vi få råd att köpa ekologiskt om vi minskar ner dem till hälften.
 
Ett importerat äpple har besprutats med 34 doser kemiska bekämpningsmedel innan det kommer till svenska butiker. Ekologisk mat garanterar att grönsakerna har odlats utan kemiska bekämpningsmedel, utan konstgödsel och genmodifiering.
 
Men även det konventionellt svenskodlade har oftast lägre resthalter än det som odlats i sydligare länder. En orsak är att det behövs mindre bekämpningsmedel i ett kallare klimat.
 
Grövre grönsaker
Men vi måste också välja grönsaker med omsorg. Det som vi kallar salladsgrönsaker, sallad, gurka och tomater är ofta energikrävande att producera och inte alls de nyttigaste.
 
Istället är frilandsodlade rotfrukter och grövre grönsaker, till exempel kål och purjolök att föredra eftersom de ger mer fibrer, vitaminer och mineral än salladsgrönsaker. De kan dessutom odlas energisnålt i Sverige utan uppvärmda växthus eller långa transporter.
 
Att äta transportsnålt innebär närproducerad mat och att vi anpassar maten efter säsong. Istället för att transportera tomater 124 mil, kan man transportera morötter 32 mil. Ju mindre transporter, desto renare blir luften vi andas.
 
Mycket att vinna
Hälsovinsterna man får genom att äta enligt SMART-metoden är kanske givna. Vi mår bättre, orkar mer och minskar risken för övervikt och hjärt- och kärlsjukdomar.
 
Men genom att äta närproducerade grönsaker och ersätta en del av köttet med bajlväxter kan vi också begränsa klimatpåverkan. Mer närproducerat ger generellt mindre transportutsläpp.
 
Genom att äta mindre kött, salladsgrönsaker och framför allt utrymmesvaror, mer baljväxter, rotfrukter och spannmålsprodukter blir kostnaden per år 15 procent lägre än idag.
 
Det är billigt att äta nyttigt och använd gärna vinsten till att köpa ekologiska produkter.
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
Inga kommentarer har skrivits än
Kommentera denna artikel