Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 5/11/2009

Mobbning och stress vanligt bland barn med ADHD

Barn med ADHD har oftare än andra ont i magen, sömnsvårigheter och känner sig trötta. De är också oftare involverade i mobbning, visar Kirsten Holmberg som har undersökt fjärdeklassare i Sigtuna. Avhandlingen visar även att ett nära samarbete mellan skolan och skolhälsovården är viktigt för att i ett tidigt skede upptäcka ADHD-symtom hos yngre barn.
 
Mobbning och stress vanligt bland barn med ADHD
Kirsten Holmberg vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har studerat drygt 500 fjärdeklassare i Sigtuna kommun. Föräldrar och lärare fick lämna information om barnens beteende och inlärning, dessutom besvarade eleverna själva en hälsoenkät med frågor om bland annat huvudvärk, magont, sömnsvårigheter, trötthet och mobbning.
 
- Barn med ADHD-diagnos hade dubbelt så ofta ont i magen, sömnsvårigheter och kände sig trötta jämfört med andra barn. Det här kan tolkas som ett tecken på betydande negativ stress i skolmiljön, berättar hon.
 
Forskarna fann också starka samband ADHD-diagnos och barnens svar på frågor om mobbning. 14 procent av eleverna rapporterade själva att de hade varit involverade i mobbning, något som få av deras lärare eller föräldrar kände till.
 
Det var tre gånger så vanligt att barn med ADHD mobbade jämfört med barn utan ADHD. De här barnen hade ofta beteendeproblem av ADHD-karaktär redan i årskurs 1, vilket talar för att ADHD-symptomen var en bidragande orsak till mobbningsbeteendet.
 
Barn med betydande ADHD-symptom blev också själva utsatta för mobbning i betydligt större omfattning än andra - det var hela tio gånger så vanligt som bland barn utan ADHD.
 
Dessa barn hade inte mer beteendeproblem än andra vid skolstarten. Det här kan, enligt Kirsten Holmberg, tyda på att den mobbning barnen utsatts för har bidragit till eller förstärkt deras ADHD-symptom.
 
- Barn med uttalade ADHD-symtom är en särskilt sårbar grupp. För att skydda också dem behövs effektiva förebyggande insatser mot mobbning i hela barngruppen i skolmiljön. De skolbaserade anti-mobbningsprogram som finns utnyttjas inte tillräcklig. Här har elevvården en viktig uppgift att se till programmen får en större spridning, säger Kirsten Holmberg.
 
- Då man utvärderar den medicinska behandlingen av barn med ADHD bör man också utvärdera behandlingens effekt på kamratrelationer och kroppsliga stressymptom. Skolhälsovården kan spela en mer aktiv roll som länk mellan behandlande läkare och skolans personal.
 
Kirsten Holmberg har också kartlagt den språkliga och motoriska utvecklingen hos en grupp 4- till 5-åringar respektive 7-åringar, för att se om det är möjligt att identifiera ADHD-symptom innan eller i samband med skolstarten.
 
Avvikelser i utvecklingen och beteendeproblem var visserligen vanligare bland de barn som senare utvecklade ADHD, men inte så mycket vanligare att de kan användas för att identifiera ADHD.
 
- Det här talar för att man istället för screening behöver ha ett nära samarbete mellan skolans lärare och skolhälsovården, så att de här eleverna kan identifieras och få stöd. Skolan behöver generellt mer kunskap, bättre kompetens och klarare strategier för att möta dessa problem. Om stödet i skolan inte är tillräckligt behöver barnet få neuropsykiatrisk eller barnmedicinsk kontakt och eventuellt medicinsk behandling, säger Kirsten Holmberg.
 
En modell för ett sådant arbetssätt har utvecklats i Uppsala kommun, den så kallade VITS-modellen.
 
Källa: Uppsala universitet
 
Fakta:
Vad är ADHD
Adhd är en funktionsnedsättning som innebär att man har problem med uppmärksamheten, är överaktiv och impulsiv. Man får adhd redan som barn.
 
Ungefär hälften av de barn som får diagnosen adhd har kvar sina svårigheter i vuxen ålder. De kan till exempel ha problem i kontakten med andra människor eller ha svårt för att organisera vardagen.
 
Adhd är en förkortning av engelskans attention deficit hyperactivity disorder, som på svenska översätts med uppmärksamhetsstörning med överaktivitet.
 
Man räknar med att 2–5 procent av alla barn i skolåldern har adhd, och det är två till tre gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Ungefär hälften av dem som har fått diagnosen adhd som barn har ännu i vuxen ålder så pass allvarliga symtom att de uppfyller kriterierna för diagnosen. En del barn med adhd av lindrigare slag växer alltså ur sina svårigheter. Det beror på att hjärnans pannlober fortsätter att mogna ända upp i 30-årsåldern.
 
Det är inte alla med adhd som är överaktiva. En del kan som barn beskrivas som långsamma och dagdrömmande. Med åldern minskar också den synliga överaktiviteten och vuxna brukar i stället beskriva en känsla av inre rastlöshet.
 
Problemen med uppmärksamheten är de som kvarstår längst och ofta orsakar de största svårigheterna i vardagen, till exempel när det gäller att organisera, planera och genomföra olika aktiviteter.
 
Hos personer med adhd har man kunnat se minskad aktivitet i de delar av hjärnan som styr uppmärksamheten, hjälper oss att kontrollera våra impulser och vara lagom aktiva.
 
Ärftlighet anses vara den viktigaste förklaringen till adhd, men hjärnans utveckling påverkas också av barnets upplevelser och erfarenheter. Vissa barn får störningar i hjärnan under fostertiden, vid förlossningen eller under de första levnadsveckorna, men den typen av skador är en ovanlig orsak till adhd.
 
Hur man som vuxen upplever sin funktionsnedsättning beror på hur svåra symtom man har och hur mycket stöd och hjälp man fått under sin uppväxt.
 
Barn med adhd som inte blir uppmärksammade och får hjälp riskerar att misslyckas i skolan och kan få allvarliga problem med att anpassa sig socialt.
 
Som vuxna riskerar de att drabbas av depressioner, ångest, missbruk, utmattningsreaktioner, relationsproblem och svårigheter med att klara arbetsliv, ekonomi och vardagssysslor. Med rätt stöd och hjälp från omgivningen behöver inte funktionsnedsättningen bli till ett allvarligt handikapp.
 
Symtom
Tre typiska symtom för adhd som kan förekomma var för sig eller i kombination är:
 
  • Uppmärksamhetsstörning. Personer med adhd har svårt för att lyssna till vad andra säger, uppfatta instruktioner i flera led och komma ihåg. De störs lätt av det som pågår runtomkring dem och kan ha svårt för uppgifter som kräver uthållighet, till exempel läsning eller enformiga arbetsmoment. Det händer ofta att de tappar bort saker som de behöver för att kunna utföra olika uppgifter eller delta i aktiviteter, till exempel läxböcker, pennor, nycklar eller mobiltelefon.
     
  • Överaktivitet. Den som har adhd har ofta svårt för att sitta stilla längre stunder och springer kanske omkring och klättrar på ett sätt som inte är lämpligt för situationen. Överaktiviteten brukar minska med åren – som vuxen har man lärt sig att sitta kvar på sin plats men behöver kanske ändra sittställning ofta, vicka på fötterna eller fingra på något för att klara av det. Många vuxna med adhd känner sig rastlösa och otåliga när de inte får tillräckligt med stimulans. Samtidigt kan de ha svårt att klara vardaglig stress och flera arbetsuppgifter på en gång. Det är inte ovanligt att personer med adhd övergår från att vara överaktiva som barn till att bli passiva som vuxna. De kan då ha svårt att sätta i gång med och avsluta olika arbetsuppgifter eller sysslor.
     
  • Impulsivitet. Man handlar snabbt utan att tänka efter, har svårt att behärska sig och att klara motgångar. Känsloläget pendlar snabbt upp och ned.
    Det är vanligt att personer med adhd även har andra problem som hänger ihop med funktionsnedsättningen.
     
    De kan vara:
     
  • motoriska problem och svårigheter att ta in, samordna och tolka sinnesintryck
  • inlärningsproblem, läs- och skrivsvårigheter
  • svårigheter i kontakten med andra människor – man hamnar lätt i konflikt
  • låg självkänsla
  • ångest och depression
  • sömnsvårigheter och problem med att varva ned på kvällen
  • brister i tidsuppfattningen – man kommer ofta för sent eller för tidigt till bestämda möten.
     
    Egenvård
    Personer med adhd behöver en strukturerad och förutsägbar vardag med tydliga förväntningar, gränser och konsekvenser. Tekniska hjälpmedel som kan vara ett stöd för minnet, till exempel en handdator eller en bandspelare, kan underlätta i vissa situationer.
     
    Källa: vårdguiden
  •  
     
    Kommentarer på denna artikel
     
    4/14/2010 8:30:49 PM - jagdå
    adhd
    jag har också adhd men har inga problem i vardagen med det förutom att jag blir väldigt lätt stressad och får ont i magen. jag är 16 år och går på gymnasiet. jag har skapliga betyg, allt går ju om man vill adhd eller inte.
     
    11/18/2009 1:30:21 PM - Farmor emilia
    ADHD
    Det är svårt att ha ett barnbarn med ADHD,Han har nu slutat gymnasiet.Inga betyg. Han går och kommer som han vill. Pengarna rinner iväg. Stämmningen i hemmet är inte det bästa. 18 år är han. Syskon finns. Är det några som har förslag hur man möter honom?
     
    9/1/2009 11:13:16 PM - barajag.
    adhd
    jag har själv adhd o ja ä ofta deprimerad på kvällarna jag är 13 år och får ofta panik om små saker ja gör till väldigt stora.. ja skulle vilja ha en å prata med som själv har adhd o känner samma, det skulle lätta ganska mke..
     
    8/31/2009 2:30:12 PM - per ringborg
    artikeln
    jag fattar inte att man kan mobba oss som har adhd och har aldrig blivit mobbad som förut jag är ju mer öppen och även har gjort en film den frågar mig om alla kan se den.!
     
    Kommentera denna artikel