Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 10/8/2009

Hur ska man få barn och ungdomar att äta bättre och röra sig mer?

Forskning visar att föräldrars vanor är viktiga för barnen. Föräldrar som simmar, cyklar och springer, får också barn som simmar, cyklar och springer. En forskare i boken "Steget före — forskare om hur framtidens vuxna mår idag" tipsar om att barnen kan få köpa datortid. När barnet har lekt en timme ute kan det få sitta en timme framför datorn.
 
Hur ska man få barn och ungdomar att äta bättre och röra sig mer
Även om föräldrarna bär det största ansvaret, måste samhället förebygga övervikt. Fyra av fem 10-åringar med övervikt förblir överviktiga och löper risk att utveckla fetma. Det i sin tur leder till en högre risk att drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer senare i livet.
 
Det finns en del forskning som visar på vad samhället kan göra. I Storbritannien fick till exempel några skolklasser fyra lekfulla lektioner med ett och samma budskap: "Drick vatten när du är törstig". Barnen var själva aktiva under lektionerna. Det ledde till att barnen drack mindre läsk än kontrollgruppen. Året efter hade antalet barn med övervikt minskat en aning. I kontrollgruppen blev det istället 7,5 procent fler barn med övervikt.
 
Forskning visar också att mindre socker i skolorna verkar hjälpa. Om man ändrar utbudet i kafeteriorna kommer eleverna i skolorna att bära på mindre övervikt. Dessutom är det viktigt att försöka få barnen att röra på sig på rasterna.
 
Att röra på sig är inte bara viktigt för vikten, utan också för välmåendet , självförtroendet och skolarbetet. I det så kallade Bunkefloprojektet i Skåne kartlade Ingegerd Ericsson, lektor i idrottsvetenskap vid Malmö högskola, motoriken hos de som började i första klass. Alla barn fick röra sig en timme per dag. Men de med dåligt utvecklad motorik fick också lekfull extraträning. Det ledde till att barnen blev bättre i både matematik och svenska.
 
Större kartläggningar från Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) i Örebro kopplar också psykiskt välmående till motion.
 
Nittio procent av alla barn som lirar boll, gympar, friidrottar eller håller på med någon annan form av organiserad sport på fritiden, tycker att de mår bra. 66 procent av alla barn som dansar, åker skateboard eller ägnar sig åt någon annan icke-organiserad sport, tycker att de mår bra.
 
Men bara 33 procent av de barn som rör sig lite tycker att de mår bra. Den senare gruppen är oftare överviktig, har oftare sömnproblem eller värk i någon del av kroppen.
 
Tyvärr är det inte alla svenska ungdomar som springer, cyklar eller går en timme per dag. En studie på 9—10-åringar visar att 85 procent av pojkarna och bara 65 procent av flickorna rör sig en timme.
 
Även i tonåren rör sig flickorna mindre än pojkarna. Dessutom äter de sämre. De hoppar oftare över frukost och lunch. Kraven att vara trådsmal gör att allt fler får märkliga matvanor.
 
Undervikten har ökat och forskarna tror också att det också gäller ätstörningar, men mörkertalet är stort. Det är viktigt att en ung människa med en ätstörning får hjälp fort. Sjukdomen kan snabbt bli allvarlig och ge bestående men.
 
Samtidigt är det viktigt att den vård som ungdomen får är adekvat. Inom psykiatrin finns det många olika läror, men få är utvärderade för sin effekt. Den metod som just nu anses mest effektiv mot anorexi är en specifik form av familjeterapi som kallas "systemisk familjeterapi".
 
Ungdomar som lider av bulimi bör söka sig till en så kallad kognitiv beteendeterapeut. Men forskningen på hur man ska behandla ätstörningar är ännu i sin linda.
 
Källa: forskning.se
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
7/19/2010 10:36:43 PM - freja
anorexi
Bulimia nervosa är en allvarlig form av ätstörning. Den som lider av sjukdomen hetsäter som minst 2 gånger i veckan och kompenserar därefter genom att antingen kräkas upp maten, använda laxermedel, ägna sig åt överdriven motion eller/och använda sig av bantningspreparat. Detta för att "göra sig av" med födan igen. Bulimi liknar anorexi med avseende på missnöjet över den egna kroppen samt en önskan att gå ned i vikt, skillnaden är hetsätningen. En bulimiker behöver inte vara underviktig utan kan se helt normal ut och det är därför svårare att upptäcka bulimi än anorexi.
 
Bulimi uppträder i de flesta fall hos flickor och unga kvinnor från 15-25 års ålder. Sjukdomen karaktäriseras av hetsätning och ett oemotståndligt sug efter mat samtidigt som personen försöker gå ned i vikt.
 
En person som lider av bulimi intar stora mängder mat på kort tid (hetsätning) och varvar detta med ett kompensatoriskt beteende som till exempel bantningskurer, fasta, kräkningar, vattendrivande läkemedel och motion. Bulimi är vanligare än anorexi, en nära besläktad ätstörning som präglas av självsvält. Till skillnad mot anorexi uppträder bulimi ofta senare i livet, vanligtvis i slutet av tonåren eller i tjugoårsåldern. Bulimi är förknippad med andra psykiska problem. En uppskattning är att runt hälften av de som lider av sjukdomen även lider av depression.
 
Starkt förknippat med bulimi är ångest.
 
Vanligt är att individer som lider av sjukdomen intar laxermedel, vilket inte har någon inverkan på upptaget av energi eftersom energiupptaget sker redan i tunntarmen där laxermedel har liten effekt. Den viktminskning som inträder beror i stället på vätskeförlust. Efter användning av laxermedel samlar kroppen på sig extra mycket vätska. Detta gör att bulimikerns dåliga självbild späs på ytterligare och får denne att se sig själv som ännu fetare.
...
 
jag liter av anorexi, Anorexia nervosa är en allvarlig form av ätstörning, som yttrar sig främst i självsvält och ofta även överdriven träning. Den debuterar oftast hos tonårsflickor, men alla kan potentiellt drabbas- uppskattningsvis är 1 av 10 drabbade av manligt kön. Dödligheten är hög, enligt vissa studier är det den psykiska sjukdom med allra högst dödlighet i procent.
 
Sjukdomen benämns i samhället ofta "anorexia" eller bara "anorexi" vilket endast är förkortningar och ej den egentliga benämningen. Ordet "anorexia" i sig är latin för vanlig aptitlöshet[1]. Anorexia nervosa, den medicinskt riktiga benämningen, betyder nervös aptitlöshet, en term som ändå inte ordagrant omfattar alla anorektiker i och med att en del, men inte alla, behåller förmågan att känna och tolka hunger.
 
6/15/2010 2:49:28 PM - Anonym A
Vad är bulimi?
Vad är bulimi?
 
Kommentera denna artikel