Skribent: Anna Bengtsson
Skriv ut  Tipsa en vän  A B C
Publicerad: 7/11/2013

Självskadebeteende bland ungdomar vanligt

En ny undersökning vid Örebro universitet visar att upp till 20 procent av högstadieungdomar någon gång skadar sig själva. Ett tydligt tecken på att alla ungdomar inte mår bra.
 
Självskadebeteende bland ungdomar vanligt
Lauree Tilton-Weaver, forskare i psykologi har i sin senaste studie fokuserat på kopplingen mellan depression och självskadebeteende.
 
– Det handlar om allt från att skära sig, slå delar av kroppen blå eller att hindra sår från att läka, säger Lauree Tilton-Weaver, som tillhör Center for Developmental Research, CDR vid Örebro universitet.
 
– 20 procent tyckte jag lät som en hög siffra men internationella kollegor har bekräftat att det ligger i linje med hur det ser ut hos dem, säger Lauree Tilton-Weaver.
 
Tydlig koppling
Ungdomar på sju olika högstadieskolor har ingått i studien och målet har varit att fånga upp ungdomar som medvetet orsakar skador på sin egen kropp men inte med syftet att dö. Studien har följt upp ungdomarna vid tre tillfällen under en tvåårsperiod.
 
Tidigare forskning har visat ett tydligt samband mellan depression och självskadebeteende, men inte hur relationen ser ut – leder depression till ett självskadebeteende eller är det tvärtom?
 
– Studien med de svenska ungdomarna visar att depression oftast föregår självskadebeteendet. Ungdomar som lider av depression kan känna en lättnad genom att låta den inre smärtan få ett fysiskt uttryck. Tvärtemot vad man kan tro, så har det visats att fysisk smärta kan minska den psykiska smärtan, säger Lauree Tilton-Weaver.
 
Fysisk och psykisk smärta
Även om kopplingen mellan fysisk och psykisk smärta är stark, är det ändå en återvändsgränd. Risken är att lättnaden inte varar länge och självskadebeteendet blir ett sätt att klara av sin vardag och något som man återkommer till.
 
– Det finns många frågor kvar att besvara och vi ska fortsätta för att hitta svar på frågor som till exempel vad det är som utlöser självskadebeteendet. Det skulle dessutom vara önskvärt att följa upp ungdomarna med kortare intervaller för att få en tydligare bild.
 
– Detta är ju något som bevisligen många ungdomar lider av och därför är det viktigt att studera detta närmare för att kunna hjälpa dessa på rätt sätt, säger Lauree Tilton-Weaver.
 
 
Kommentarer på denna artikel
 
Inga kommentarer har skrivits än
Kommentera denna artikel