Publicerad: 8/9/2011
Ny hjärntumörgen identifierad
Orsaken till varför man får hjärntumör har varit okänd i de flesta fall. Tidigare har Umeåforskare funnit att hjärntumörer kan vara ärftliga. I ett internationellt samarbete har man nu funnit en genetisk variation som medför ökad risk för en viss typ av hjärntumör, så kallat meningiom.
 
Ny hjärntumörgen identifierad

Ungefär 1 400 personer drabbas årligen av tumörer i hjärnan i Sverige, tjugo procent av dessa drabbas av meningiom.
 
Tumören är i sig självt ofta godartad men kan ge svåra symptom på grund av sitt växtsätt och är i en del fall elakartad.
 
Den uppkommer från hjärnhinnorna och det är vanligare att kvinnor drabbas. Kända riskfaktorer för att drabbas är högre doser av joniserande strålning som vid strålbehandling för cancer sjukdomar.
 
Påverkas av joniserad strålning
I studien ingår prover från totalt 1 633 patienter med meningiom i Sverige, Tyskland England och Danmark. Resultaten publicerades 31 juli i den ansedda tidskriften Nature Genetics.
 
Genvarianten sitter nära MLLT10 på kromosom 10, en gen som man vet är involverad i de genvägar som utvecklar tumörer. Denna gen har tidigare inte varit kopplad till ökad risk för tumörer.
 
– Nu vill vi forska vidare för att se vad dessa genvarianter har för funktion och om och i så fall hur de samvarierar med miljöfaktorer, såsom joniserande strålning, eftersom den enda miljöfaktor som är känd sedan tidigare för meningiom är högre doser av joniserande strålning säger Beatrice Melin.
 
Fakta:
Vad är joniserande strålning?
Joniserande strålning har tillräckligt med energi för att lösgöra elektroner ur ett ämnes atomer eller slå sönder molekyler. Joniserande strålning i form av alfa, beta, gamma och neutroner uppkommer när radioaktiva ämnen sönderfaller.
 
Joniserande strålning kan också produceras på konstgjord väg med hjälp av röntgenapparater eller acceleratorer.
 
Om en person blir utsatt för höga doser av joniserande strålning kan kroppens celler skadas eller dö. Hur stor skada som uppstår beror på hur mycket och vilken typ av joniserande strålning personen utsätts för.
 
Joniserande strålning delas in i olika typer med olika egenskaper. Nedan listas några av våra vanligaste strålslag.
 
•Alfastrålning är partikelstrålning och består av heliumkärnor som sänds ut när vissa tunga atomkärnor sönderfaller. Alfastrålningen har en räckvidd i luft på bara några få centimeter, den stoppas av tunt papper. Den kan inte tränga igenom huden men kan skada oss om det alfastrålande ämnet kommer in i kroppen genom inandningsluft eller dricksvatten. Den största risken att få in alfastrålning i kroppen kommer från radon.
 
•Betastrålning är också partikelstrålning och består av elektroner eller positroner som sänds ut när vissa atomer sönderfaller. Betastrålning hindras av tjocka kläder eller fönsterglas och når flera meter i luft. Betastrålning utgör en risk för människan om partiklarna kommer in i kroppen på samma sätt som alfapartiklar dessutom kan betastrålningen ge skador på ytliga organ som ögats lins.
 
•Gammastrålning är elektromagnetisk strålning som uppstår när radioaktiva ämnen sönderfaller. Den har lång räckvidd men stoppas av ett blyskikt på flera centimeter, decimetertjock betong eller flera meter vatten.
 
•Neutronstrålning finns naturligt på samma sätt som alfa-, beta- och gammastrålning. Dessutom uppkommer neutronstrålning bland annat vid kärnklyvning i kärnkraftsreaktorer och finns inne i reaktorn då den är i drift. Neutronstrålningen stoppas av några meter vatten.
 
•Elektromagnetisk strålning och elektroner kan även skapas på konstgjord väg av röntgenapparater och acceleratorer, genom att elektroner kolliderar med olika ämnen. Då skapas röntgenstrålning och bromsstrålning. Röntgenstrålning har lång räckvidd men stoppas av någon millimeter bly. Däremot behövs tjockare blylager eller betong för att stoppa bromsstrålning. Röntgen och bromsstrålning upphör så fort apparaten stängs av.
 
Källa: strålsäkerhetsmyndigheten