Publicerad: 2011-09-14
Långvarig snarkning kan ge nervskador i svalget
Personer som snarkar kan med tiden utveckla skador på nerverna i svalget. Det visar en ny studie vid Linköpings universitet.
 
Långvarig snarkning kan ge nervskador i svalget

Eva Svanborg, professor i klinisk neurofysiologi och forskare på sömnstörningar, har i en ny studie dokumenterat nervskador hos patienter med sömnapné. Sömnapné är en sjukdom som drabbar minst 200 000 svenskar och bland annat ökar risken för hjärtinfarkt.
 
I en av studierna mätte man hur olika försöksgrupper uppfattade temperaturförändringar i svalget. Personerna delades in i tre grupper, icke-snarkare, snarkare och personer med sömnapné. Och skillnaden var slående.
 
De som inte snarkade kunde i snitt uppfatta en temperaturskillnad på mellan en till tre grader. Bland snarkarna var spannet stort – från dem som hade relativt god känsel, till dem som knappt uppfattade temperaturskillnader alls. I gruppen med sömnapné var känseln genomgående betydligt sämre.
 
– Hos vissa patienter kunde vi sänka temperaturen till neråt noll grader, utan att de tyckte att det kändes kallt. Det bekräftar min tes att snarkning kan orsaka en vibrationsskada på nerverna i svalget, säger Eva Svanborg.
 
Sömnapné
Det finns olika typer av sömnstörningar och en av de vanligare är obstruktiv sömnapnésyndrom. Det är en variant av sjukdomen som drabbar var tionde snarkare och som kännetecknas av vanesnarkning och upprepade andningsuppehåll, vilket stör sömnen och skapar kraftig trötthet.
 
Syrebristen som uppstår kan även leda till kraftig huvudvärk, högt blodtryck och ökad risk för hjärtinfarkt och stroke. Dessutom har sjukdomen kopplats till både fetma och diabetes och enligt flera studier löper personer med sömnapné fem till åtta gånger högre risk att råka ut för trafikolyckor.
 
Patienter med minst fem andningsuppehåll per sömntimme får diagnosen sömnapné. Men gränserna är flytande. Det är mest kritiskt hos barn.
 
– Hos äldre behöver ett stort antal andningsuppehåll inte vara oroande. Personer över 60 år löper inte någon ökad risk för hjärt-kärlskador, så frågan om behandling beror på hur dagtrött patienten är, säger Eva Svanborg.
 
Hennes intresse för sömnstörningar väcktes 1985 när hon arbetade på Neurofysiologiska kliniken på Södersjukhuset i Stockholm. Personalen tyckte att en av patienterna på intensivvårdsavdelningen andades konstigt.
 
– Vi gjorde en så kallad polysomnografisk undersökning, som visade att han hade över 400 andningsuppehåll den natten. Något liknande hade jag aldrig sett och trodde inte att jag skulle få se igen. Men idag har jag träffat flera tusen patienter med sömnapné.
 
Inte farligt att snarka
En vanlig fråga Eva ofta får är om det är farligt att snarka.
 
– Svaret på frågan är nej. Det är inte farligt. Däremot finns det en risk att långvarig snarkning orsakar sömnapné som i sin tur kan ge en rad besvär och allvarliga sjukdomar. Så upplever man problem med snarkning och trötthet är det bra att söka hjälp så tidigt som möjligt. Det finns god hjälp att få, säger hon.
 
Behandlingen kan vara allt ifrån en bettskena som underlättar andningen, till eller en så kallad CPAP, där patienten får sova med en mask och en kompressor som skapar ett lätt övertryck.
 
Att gå ner i vikt, undvika alkohol och lära sig sova på sidan brukar också hjälpa. Operation görs bara i undantagsfall. Enligt tidigare uppföljningsstudier återföll cirka 70 procent av dem som opererades i sömnapné.
 
– Men hos unga, normalviktiga personer utan någon svår sjukdom kan en operation vara effektivt. Vi gjorde nyligen en 15 års-uppföljning av opererade patienter. De som var botade efter två år hade fortfarande normal nattlig andning, säger Eva.
 
 
Källa: Linköpings universitet
Fakta:
Vad är Sömnapné?
Sömnapné är en förkortning av OSAS, obstruktiv sömnapné syndrom.
 
Precis som kroppen i övrigt, slappnar musklerna i de övre luftvägarna (näsa, mun, svalg och struphuvud) av när man sover. Om de slappnar av för mycket kan det bli trångt i luftvägarna. Detta gör att många människor börjar snarka. Ibland blir det även svårt att andas.
 
Om luftvägarna blockeras helt uppstår ett tillfälligt andningsuppehåll. En så kallad apné. Andningsuppehållen kan vara från 10 sekunder upp till 1 minut. Obstruktiv sömnapné är den vanligaste formen av sömnapné och innebär att man drabbas av upprepade andningsuppehåll under sömnen. I vissa fall återkommer uppehållen flera hundra gånger varje natt.
 
Under andningsuppehållet sjunker syrehalten i blodet. Hjärnan reagerar då med en väckningsreaktion som gör att man börjar andas igen. Reaktionen sker helt automatiskt. Den som drabbats minns oftast ingenting av uppvaknandena när han eller hon vaknar på morgonen.
 
Hur vet jag om jag har sömnapné?
Sömnapné räknas till en av våra dolda folksjukdomar. Många drabbade känner av symtomen men vet inte om orsaken.
 
Testa dig själv - Känner du igen symtomen?
 
Följande frågelista kan hjälpa dig att identifiera tecken på sömnapné.
• Har din partner märkt att du flämtar till eller slutar andas under sömnen?
• Vaknar du ofta utan att känna dig utvilad?
• Känner du dig ibland mycket sömnig under dagen?
• Saknar du energi och motivation?
• Har du svårt att hålla dig koncentrerad annat än kortare stunder?
• Är du överviktig?
• Snarkar du kraftigt?
• Finns det andra i din familj som snarkar eller lider av sömnapné?
• Har du högt blodtryck?
• Har du drabbats av stroke eller hjärtinfarkt/hjärtsvikt?
Har du svarat ja på någon av frågorna ovan, är ett gott råd att kontakta din vårdcentral eller läkare.
 
 
Källa: somnapne.se
 
Läs mer om sömnapné:
Sömnapné ökar risken för diabetes>>
 
Sömnapné – en behandlingsbar folksjukdom>>
 
Viktnedgång effektiv behandling mot sömnapné>>