Publicerad: 11/11/2008
Healing food - mat som botar
Att det finns mat som gör oss sjuka, det har vi konstaterat för länge sedan. Men borde det då inte också finnas mat som gör oss friska, som ger det där lilla extra? Finns något vi kan kalla healing food, och vad skulle det i så fall vara?
 
Healing food - mat som botar

Fotograf:
Per-Olof Bergström

Marabou, Daim, skumsvampar, hamburgare, pommes, muffins, baguette med räkröra, prinsesstårta och pizza. Idag finns tusen och åter tusen lockande alternativ när blodsockernivån är i botten, ungarna skriker och när ögon och huvud värker efter en lång dag på jobbet. Eller efter kvällspasset direkt efter dagens ansträngande föreläsningar.
 
Men samtidigt ökar utbudet på de ekologiska hyllorna, functional food har blivit ett begrepp och sushin tar stormkliv uppåt på snabbmatstoppen. En ny, mer medveten generation tycks växa fram.
 
– När jag jobbar med unga människor ser jag en sorts rädsla i kostfrågor. Man har levt i en snabbmatslabyrint och vill ta sig ur, men har inte kunskapen. Man vill lära sig laga mat ifrån basen, kombinera rätt för att vara säker på att må bra och inte överlämna sin kropp till någon annan, säger Louise Hammarberg från Stockholm, näringsterapeut och egen företagare inom hälso- och friskvårdsbranschen.
 
Även Peter Wilhelmsson, naturläkare och naturmedicinare som driver egen klinik i Falun menar att folk blivit mer intresserade av livsstil och kost.
 
– Man ser det till exempel på att alternativmedicinen ökar. Vi litar inte lika mycket på doktorn som våra förfäder gjorde. Folk förstår att läkare har en viss kunskap som är värdefull och behövs, men de kan inte allt. De är inte utbildade att jobba förebyggande eller med livsstil och kost.
 
Frukt och grönt
Peter menar att pendeln nu svänger bort från snabbmaten, att kraven på råvarornas kvalité ökar. Även om många fortfarande äter fel är vi fler och fler som vill äta för att må bra, för att kroppen ska orka med den belastning vi utsätter den för. Och det vill vi helst göra det med riktiga råvaror. Vi vill helt enkelt ha vanlig mat som gör oss friska, vi vill ha healing food.
 
När Lousie och Peter ska definiera begreppet healing food hamnar de vid en bra sammansatt kost. En näringsrik kost som innehåller allt vi behöver som bränsle. Healing food ska vara anpassad till våra fysiologiska och psykologiska behov menar Peter och påpekar:
 
– Med kosten är det alltid en fråga om balans. Det kan vara lite vanskligt att plocka ut vissa råvaror bara.
 
Louise håller med:
 
– Det blir väldigt lätt att man överdriver. Ungefär som med jojobantning bedriver vissa jojovitaminisering. Man äter broccoli till allt, använder det som något slags universalmedel och kroppen hänger inte alls med. Egentligen handlar det om att hitta en livsstil som håller och då bör man växla inom grupperna av livsmedel.
 
Något som båda återkommer till flera gånger är att vi borde äta ännu mer frukt och grönt.
 
Socialstyrelsen rekommenderar minst fem portioner om dagen, men det är det bara 30 procent av oss som äter. Ändå är det en minimal nivå, där vi enligt Peter borde satsa mycket högre.
 
– De allra flesta av oss vill ha mer än det minimala här i livet av framgång, lön, kärlek. Varför satsar vi då inte högre när det gäller den egna kroppen?
 
Den viktiga kålen
När de pratar om grönsaker handlar det inte om sallad, gurka och tomat, utan framförallt om rotgrönsaker, linser, bönor och baljväxter. Ett tips är att försöka få med så många färger som möjligt. Alla färger har nämligen en funktion, de indikerar olika vitaminer och mineraler.
 
– Jag önskar att alla kunde äta en råkosttallrik före varmrätten. I proportioner skulle den ätas som huvudrätt och varmrätten som efterrätt, säger Louise, och betonar kålens roll lite extra:
 
– Kål är mat som botar. Kålen är jätteviktig för mag- och tarmfunktioner. Magen speglar hur man mår inne i kroppen, och vill man leva ung länge inuti så ska man ta till sig den mat som faktiskt botar, såsom bär, frukter och den fantastiska kålen.
 
Om man slarvar med kosten, dricker kaffe eller alkohol är det lätt att upptaget av vitaminer hämmas. Och även om ett piller skulle hjälpa menar Louise att det finns mycket mat som fungerar som naturmedel och gör att vi kan slippa tillskotten.
 
– Jag tycker man ska använda sig av så rena tillskott som möjligt. Vetekli, alger och vitlök är till exempel väldigt fina sådana. Man ska kunna se sig i spegeln och tycka att man är vacker inuti. Därför letar jag få livsmedel som ger väldigt mycket. Som man kan ta som naturliga tillskott. Men det ska ändå alltid vara variation. Det ska vara behagligt att vara sund.
Fakta:
Exempel på healing food
 
Vetekli är ett bra naturmedel om man vill slippa tillskott. Vetekli innehåller en stor mängd mineraler och vitaminer, främst olika B-vitaminer. Dessa är bra för hår, hud och naglar. Men de är också viktiga för ämnesomsättningen, likaså för nerver och slemhinnor, och de förhindrar dessutom muskelskador. C-vitaminet håller bindväven frisk och ökar motståndskraften mot sjukdomar, inflammationer, träningsvärk och stress. Ett par matskedar om dagen i yoghurten eller gröten räcker.
 
Bär är rika på kolhydrater och innehåller en mängd nyttiga vitaminer och mineraler, samtidigt som de har ett lågt fett- och kaloriinnehåll. De är alltså en perfekt källa när hjärna och muskler behöver bränsle, och passar utmärkt i en sund och smal kost. Bär innehåller även massor med C-vitamin och viktiga mineraler såsom magnesium, kalium, fosfor och järn. Och så kostfiber som håller magen i trim förstås. Här går det inte att överdosera.
 
Grönsaker som kål, rotfrukter, böner och linser får de flesta i sig för lite av. Så färgrikt som möjligt ska det vara eftersom varje färg har en funktion i vitaminvärlden. Grönsaker och vissa frukter som fikon innehåller mycket mineraler och gör kroppen mer basisk, vilket gör att man får mindre mjölksyra när man tränar. En mer växtbaserad kost ger oss också de antioxidanter vi behöver, viktiga inte minst vid hård träning och för att reparera muskelskador.
 
Alger är rika på spårämnen och mineraler. De innehåller höga halter av jod och selen och de flesta vitaminerna, främst B-vitamin. Torkade alger innehåller dessutom upp till 14 gånger mer kalcium än mjölk och de är även en bra proteinkälla. Alger har många fördelar de understödjer läkandet av mag- och tarmbesvär, urinvägsproblem och besvär med slemhinnorna. De stimulerar ämnesomsättningen och kan på så sätt avhjälpa problem både vid över- och undervikt samt höja förbränningen. De verkar även blodfettssänkande och stärker immunförsvaret.
Alger kan ätas råa i sallader eller müsli, eller strös i soppa. Man kan också ha dem som ingrediens när man bakar bröd och pajdeg. Eller som de flesta av oss känner dem – i sushin. Nordens egen alg är nässlan som man kan plocka och torka. Använder man nässlan får man en dos av alla vitaminer och en hel hög med mineraler.
 
Vitlök har sedan urminnes tider använts i olika kulturer. Ett bevis så gott som något att mat som medicin är vitlök. Vitlöken är relativt näringsfattig och det är svavlet i den som bidrar till dess medicinska effekter. Den har använts mot nästan alla krämpor, men används idag främst i förebyggande syfte.
Den kan användas för att förebygga och lindra halsfluss, förkylningar och hosta, mot katarr och diarré, men också för att hjälpa matsmältningen på vägen. Dessutom lär den kunna förebygga hjärt- och kärlsjukdomar samt reumatism.
Det finns även undersökningar som visar att vitlök kan lindra menssmärtor samt neutralisera effekter från konstgjorda tillsatser som färgämnen, sötningsmedel och andra kemikalier. Sist men inte minst skyddar den kroppens celler genom en antioxidativ effekt. Det finns alltså all anledning att fortsätta använda sig av den gamla välsmakande huskuren. Är man känslig mot lukt och smak kan man prova att skiva, i stället för att pressa och använda den som man använder vanlig lök.
 
Olivolja, pumpaolja, hasselnötsolja, linfröolja, avokado och nötter innehåller bra fettsyror, Omega 3 och 6. De är livsviktiga för att kroppen ska fungera och de motverkar dessutom inflammationer. Att kroppen behöver ett tillskott av fett för att kunna prestera väl behöver vi väl inte påminna om ännu en gång?
 
Eventuellt
Vinäger och dess effekt har omtvistats. Liksom vitlöken är det en gammal huskur som bekräftas genom tradition och användandet inom olika kulturer, skillnaden är att det inte finns några vetenskapliga studier på vinägern. De nyaste rönen säger dock att äppelcidervinäger sänker matens GI, och att det därigenom skulle kunna ha den viktkontrollerande effekt det länge pratats om.