Publicerad: 2005-12-01
Mozart är bra för hälsan
Musik kan vara till väldig nytta för din hälsa eller tvärtom - nedbrytande. Musiken påverkar oss och vårt beteende. Genom att känna till musikens effekter kan vi dra nytta av den.
 
Mozart är bra för hälsan

Visst har väl även du någon gång förundrats över hur tyst det är? Efter en stund har du insett att helt tyst är det faktiskt inte. Du kanske hör hur trädens lövverk prasslar i vinden, en fågel som kvittrar, surrandet från en maskin eller en bilmotor. Eller så hör du ett oidentifierbart brus någonstans långt bort.
 
Ljud är något som ständigt finns i vår omgivning. Det finns konstant i vårt medvetande, mycket för att det är så ovanligt att vara helt utan någon form av ljud, brus eller oväsen. Kort sagt - det blir aldrig riktigt tyst.
 
Om ljud
Vi tar vår hörsel för given, men det finns många hot mot ett vettigt sätt att höra. Vi bombarderas idag med hundratals gånger mer ljudvibrationer än vad våra föräldrar och mor- och farföräldrar någonsin kunde föreställa sig.
 
Ljud kommer till oss från alla håll och i alla former. Det påverkar oss och vår sinnesstämning på många olika sätt. Att utsättas för oväsen exempelvis orsakar ofta irritation och stress. I värsta fall kan det resultera i permanent hörselnedsättning och hälsoproblem. Det så kallade moderna ljudet, brus och oväsen, är ofta obestämbart. Det är oansenligt, svagt och diskret. Men det är också en förorening och mycket farligare än vad vi själva kanske inser.
 
Ljud färdas i vågor genom luften och mäts i frekvenser och intensitet. Att eliminera oljud är svårt. Ett knep vi ofta använder är att försöka ”täcka över” påträngande oljud med hjälp av musik. Och det kan fungera, det vill säga om du gillar musiken. Forskningsresultat har visat att det åtminstone innebär färre fysiska och psykiska problem.
 
Musik är inte bara underhållning
Musik kan åstadkomma mycket. Att musik påverkar vårt humör och våra stämningslägen är varken konstigt eller något nytt. Men enligt forskare kan musik göra så mycket mer för oss. Det finns krafter i den som många har anat eller upplevt – krafter som faktiskt är väldokumenterade, prövade och bevisade i olika experiment. Musiken påverkar nämligen vår hälsa. Den kan få oss att må bättre, både fysiskt och mentalt.
 
Det är inte helt ovanligt att vuxna anser att den musik deras tonåringar lyssnar till är oväsen. Medan tonåringarna känner ungefär samma sak inför den musik deras föräldrar och andra vuxna lyssnar på.
 
Att bli utsatt för musik som du inte gillar kan upplevas som oljud och orsaka flera negativa effekter. Annan form av musik kan istället stärka och pigga upp, eller kanske lugna, göra dig sömning och ibland tvärtom hålla dig vaken.
Studier har visat att tempot i religiös musik ofta ger en känsla av lugn och hjälper personer att hantera både fysisk och mental smärta. I andra änden på skalan hårdrock, rap-musik, eller militär musik eggar upp det ”nervösa systemet” och driver på människor till dynamiskt agerande eller aggressivt beteende. Det sägs att amerikanska piloter i krig lyssnar på Heavy-metal musik innan en flygraid.
 
Musik påverkar hjärnaktiviteten
Musikens inverkan på ditt sinnestillstånd är faktiskt möjlig att mäta i din hjärna. Varje tanke, känsla, förnimmelse och medvetandetillstånd har ett hjärnvågsmönster. Hjärnan arbetar i olika vågmönster beroende på aktivitets- eller vakenhetsgrad, vilket kan mätas med hjälp av EEG, elektroencefalografi.
 
Via elektroder som fästs på huvudet överförs tydliga ”vågor” till en bildskärm som visar hjärnas elektriska aktivitet. Forskningen har kunnat känneteckna fyra olika typer av hjärnvågor:
 
Delta: 0,5-2Hz Är tillståndet som förknippas med djup sömn och därmed omedvetenhet. Blodtryck och kroppstemperatur och hjärtslag sjunker och andningen blir djup och regelbunden
Theta: 3-7 Hz Tillstånd som förknippas med ”twilight zone” eller tidigt sömnstadie, på tröskeln till det undermedvetna. Detta ger dig tillgång till minnen och tidigare händelser samt främjar kreativa processer.
Alfa: 8-12 Hz. Tillståndet som förknippas med alfa brukar kallas avspänd koncentration och kännetecknas av ökad minnesförmåga och förhöjd inspiration. Forskningen har funnit att musik med ett tempo på 60-70 slag per minut, det vill säga samma frekvens som alfavågor, snabbt höjer inlärningsförmågan.
Beta: 13-30+ Hz. Karaktäriseras av ett vaket och alert tillstånd, uppmärksamhet, koncentration och arbete.
 
Musik med ungefärligen 60 slag per minut – som är vanlig för musik av Mozart, Brahms och Bach - skiftar hjärnans aktivitet från Beta till en högre medvetenhet i Alfa-vågor. Denna typ av musik medför en lägre stress och ökar koncentrationen. Detta kallas för ”Mozarteffekten”.
 
Musik läker och helar
Kort kan Mozarteffekten beskrivas som en omfattande term för att uttrycka musikens kraft att påverka hälsa, utbildning och välmående.
Forskning med Mozarts musik påbörjades i Frankrike under senare delen av 1950-talet då en Dr Alfred Tomatis startade experiment med hörselstimulation hos barn med tal och kommunikationsstörningar.
 
Som en följd av en alltmer omfattande forskning, runt om i världen, har musikens stärkande förmåga blivit alltmer erkänd. Musik används i allt större utsträckning terapeutiskt inom hälso- och sjukvård. Dagens vetenskap vill utröna musikens förmåga att kunna bota eller hjälpa människor.
 
Don Campbell, en internationellt ledande auktoritet inom området musik och helande, menar att vissa toner, ljud och rytmer kan stärka människors intellekt och frigöra deras kreativitet. I sin bok ”Mozarteffekten – musikens oanade kraft” beskriver han hur man inom sjuk- och hälsovården numera använder musik som ett led i olika sjukdomsbehandlingar, som exempelvis sänka blodtryck, lindra smärta, minska läkemedelsanvändning, bekämpa cancer, samt behandla ångest och psykiska sjukdomar.
 
Musik är ett av de snabbaste och mest effektiva medlen att åstadkomma sinnesförändringar i hjärnan. Forskare menar att vi svarar på musiken därför att vår kropp är rytmisk. Andning, hjärtslag och många andra kroppsfunktioner har en inneboende rytm.
 
Studier visar att musik även kan ha en lugnande effekt hos barn med autism, förbättra rörelsemönstret hos personer med Parkinson och minnesförmågan hos Alzheimerpatienter. Men även hjälpa människor med emotionella problem och personer med hjärnskador.
 
Musik och inlärning
Musik kan också användas för att stimulera inlärning, det vill säga förbättra intellektuella färdigheter. Ett känt exempel är Albert Einstein som spelade violin och ansåg att det hjälpte hans undermedvetna sinnen att lösa problematik av olika slag.
 
Även om förhållandet mellan musikalisk och logisk förmåga inte är helt klarlagt, så har det visats att i skolor där man satsar på musik (och andra konstnärliga uttryckssätt) under hela skoltiden, där är studieprestationerna högre. Och inte minst intressant, där finner man motiverade, kreativa och självständiga elever.
 
Vid University of California i USA gjordes i början av 1990-talet en studie på en grupp studenter. Inför en skrivning delades de in i tre grupper. En grupp fick lyssna på Mozart, en på blandade ljud och ljudbandsberättelser och en sista grupp fick sitta i ett helt tyst rum. Den grupp som lyssnat på klassisk musik uppvisade de bästa resultaten på skrivningen och hade en väsentligt högre prestationsförmåga.
 
Denna forskning resulterade i en våg av musikintresse och speciellt för Mozarts kompositioner. Ett annat forskningsprojekt visade att förskolebarn som fick extraundervisning där de lärde sig spela piano, lärde sig matematik mycket snabbare än barn som fick extraundervisning med datorer.
 
Musik och beteende
Det finns en historia om ett gäng ungdomar någonstans i USA. De fördrev tiden genom att dagligen samlas utanför en butik. De gjorde ingenting speciellt, men deras närvaro irriterade affärens innehavare och dess kunder. De ombads att flytta på sig, men ungdomarna vägrade. Då fick innehavaren en idé. Han satte upp en musikanläggning med högtalare utanför affären och lät sedan spela klassisk musik. Tonåringarna försvann rätt snart därifrån.
 
Martin Gardiner, forskare vid Brown University – Providence, Rhode Island USA, undersökte kopplingen mellan arresteringsrapporter bland tonåringar och deras engagemang och intresse av musik. Gardiner fann att ju mer tonåringarna var involverade i musik, ju färre var antalet arresteringar. Sannolikheten för att studenter med musikalisk utbildning skulle hamna i trubbel med rättvisan var mindre än för studenter utan. De som dessutom spelade ett instrument, spelade i band eller sjöng i en kör, hade ännu mindre problem med ”lagens långa arm”.
 
Varuhus, stormarknader och liknande platser har länge använt sig av musik för att påverka och skärpa mänskliga beteenden. Köpmän har upptäckt att försäljningen har ökat då de spelar lättlyssnad musik i varuhus och butiker. Olika studier visar att musik lugnar kunderna och uppmuntrar dem att spendera mer tid och pengar på att shoppa. Musik kan också användas för att få människor att gå snabbare, eller tvärtom för att lugna ner tempot.
 
Musik och naturen
Inte bara vi människor berörs av ljud. Även naturen reagerar på Mozarteffekten. Att ljud påverkar naturen har varit känt i århundraden. Gårdar med djur och husdjur har sedan länge gett positiv respons på musik.
Det har visats i olika undersökningar att kor som får lyssna på Mozart har gett mer mjölk än kor som inte får lyssna på musik. I södra Indien tror bönderna att lugnt och soft ljud av surrande och hummande insekter garanterar en frisk och spirande sockerplantage.
 
I ett otal experiment, på flera håll i världen, har ledningar och högtalare dragits ut över fält och i växthus. Resultaten har visat att plantorna växer fortare med musik, speciellt med toner som har en låg frekvens vid ett omfång av 100 till 600 hertz.
 
Musik – detta fantastiska medium som berör, förtrollar, helar och ger oss kraft. Hur kan vi använda den på bästa sätt? Vilken musik får dig att må bäst? Vilken musik gör dig lugn när du är stressad, vad piggar upp då du känner dig nere? Hur influeras du av olika sorters musik i olika stämningslägen? Pröva dig fram och känn efter! Genom att känna till musikens effekter kan du lära dig att dra stor nytta av den. Så lyssna på rätt musik! Varför inte lite Mozart? Det är bevisligen bra för hälsan.
 
Litteraturtips: Don Campbell - ”Mozarteffekten – Musikens oanade kraft”, Egmont Richter AB