Publicerad: 2006-03-31 Uppdaterad: 2015-07-18
Ögonlaser kan ge problem för livet
Ögonlaser blir alltmer populärt, trots att en behandling kostar runt 30 000 kr. Behandlingen kan vara smärtsam och det finns egentligen inga garantier för att du får en felfri syn efter behandlingen. Dessutom finns det andra risker med ögonlaser som det sällan pratas om.
 
Ögonlaser kan ge problem för livet

Torra ögon, sämre kontrastseende och dåligt mörkerseende är några av de problem som Ronny drabbades av.
 
Det finns ingen statistik på hur många laseroperationer som lyckas idag. Trots det väljer allt fler att opererar sina ögon med laser för att slippa glasögon och linser.
 
LASIK är den mest använda metoden för att bota synfel. Ett tunt lock av hornhinnan skärs upp med hjälp av ett instrument och viks undan. Sedan kan lasern avlägsna så mycket av hornhinnan som behövs för att korrigera synfelet. Det tunna locket viks sedan tillbaka och fäster efter ett par minuter.
 
- LASIK är vårt förstahandsalternativ eftersom det är skonsamt mot ögat och i princip smärtfritt. Metoden innebär en snabb återhämtning och man kan mer eller mindre ha ett normalt liv dagen efter, säger Carlos Sjöholm, ögonspecialist på Globen Ögonklinik.
 
Fördelen med LASIK är att fliken skyddar den behandlade ytan vilket ger både snabbare läkning och mindre smärta. Men fliken kan också medföra risker, det kan till exempel bli veck i den eller den kan lossna helt.
 
För att korrigera närsynthet måste hornhinnans rundning minskas för att minska ögats brytning så att brytningspunkten hamnar på näthinnan. För att korrigera översynthet måste hornhinnans rundning istället ökas för att öka ögats brytning.
 
Det är allra lättast att behandla närsynthet, och det är det synfelet som i huvudsak behandlas på Globen Ögonklinik, men även en del astigmatism.
 
- Vi behandlar inte så ofta översynthet och åldersseende är ännu inte möjligt att göra något åt.
 
Komplettering kan behövas
Om hornhinnan inte är tillräckligt tjock använder Globen Ögonklinik sig av en nyare metod som kallas Elsa eller LASEK. Istället för att skära upp ett lock av hornhinnan löser man upp det yttersta cellskiktet från hornhinnan med en svag alkohollösning och föser det åt sidan. Den kan också användas vid kompletterande behandlingar, då hornhinnan redan är försvagad.
 
- Men Elsa har något längre återhämtning och man kanske inte får fullgod syn, säger Carlos Sjöholm.
 
Det är inte säkert att behandlingen lyckas första gången och Globen Ögonklinik gör ungefär 5-10 procent kompletterande behandlingar, enligt Carlos Sjöholm.
 
- Man kan få problem med kontrastseendet och mörkersynen, med till exempel utsmetade ljuskällor i mörkret. Men vi försöker hjälpa kunderna om de inte är nöjda. Vi har ju en optiker här, som kan hjälpa till med glasögon eller kontaktlinser om man inte är nöjd.
 
Sover med simglasögon
Och det är inte alla operationer som lyckas. I mitten av 90-talet opererade Ronny båda sina ögon med excimerlaser för att bli av med sin närsynthet. Men operationen misslyckades och Ronny blev istället översynt och fick problem med dubbelseende. Dessutom känns hans ögon hela tiden trötta och ansträngda.
 
För att kunna sova måste han använda mycket ögondroppar och sover med simglasögon med förtejpade glas för att hålla kvar fukten och stänga ute ljuset. Men han brukar ändå få gå upp två till tre gånger varje natt för att ta mer ögondroppar.
 
- Jag har fått en sämre livskvalitet. Jag har alltid trötta, grusiga och slutkörda ögon.
 
Ronny tycker att det är viktigt att vara medveten om riskerna med en operation. Det är inte så enkelt som att man får en ny operation kostnadsfritt om man inte blir nöjd. Under åren som följt har operationerna och undersökningarna avlöst varandra, men han är fortfarande inte bra. Så nu väntar han på att tekniken ska utvecklas ytterligare.
 
- Jag har ju oregelbundet seende, det är inte lika någonstans i ögat. Det som behövs är en exakt metod för att mäta varje punkt i ögat.
 
”Känns bittert”
Läkarna som behandlade Ronny har försökt hjälpa honom, men han inser att det faktiskt inte har funnits några förutsättningar. När Ronny blev översynt fanns ingen operation som kunde behandla det.
 
- Det känns ganska bittert. Men nu har man ändå accepterat det. Man orkar inte älta. Man måste ändå på något sätt gå vidare och hoppas på att det går att göra någonting åt det någon gång.
 
Ronny har haft tur och har kunnat fortsätta sitt jobb som programmerare. Han kan också köra bil, men det är jobbigt att köra i mörker. Han har svårt att se skarpa kontraster i mörker och upplever så kallade halofenomen, ljusspridning och glorior kring lampor. Det här händer om ens pupill är större i mörker än det område som behandlats med lasern. Nuförtiden mäts pupillens storlek vid förundersökningen.
 
- Det som har varit svårt är att få förståelse för de abstrakta problemen. Antal rader man kan läsa på en syntavla är ju enkelt att mäta, men inte trötta ögon.
 
Ronny har inte försökt få någon ersättning för de misslyckade operationerna.
- Efteråt har jag hört att man kan göra en anmälan hos Patientförsäkringsföreningen men då måste man anmäla inom 3 år.
 
Varierande riskinformation
Den riskinformation som Ronny fick innan operationen var knapphändig. Han fick skriva på en lapp om att han var medveten om att det finns risker med alla operationer och att de kunde göra om operationen om det inte blir bra.
 
Och enligt honom varierar informationen fortfarande väldigt mycket mellan olika kliniker.
- Jag har hört om människor som opererat sig idag och inte fått någon riskinformation alls.
 
Ronny satte upp en hemsida för att komma i kontakt med fler i samma situation, eftersom känslan han fick hos klinikerna var att hans fall var väldigt unikt. Men det visade sig snabbt att det fanns många fler som hade fått problem efter ögonlaseroperation.
 
- Men de flesta som hör av sig är folk som funderar på att göra en operation. Och det är ganska många som hajar till när de hittar min sida, för de har bara fått positiv information tidigare.
 
Ronny tycker att man ska ha realistiska förväntningar på operationen. Om man förväntar sig en perfekt syn är det ganska stor risk att man blir besviken. Och man ska vara skeptisk till den information man får från kliniker.
 
- Då tänker du kanske att det är ju ändå tio år sedan jag opererade mina ögon och att i alla dessa fina artiklar du läst så står det att tekniken då var mycket sämre och att den nu är helt säker. Men gissa vad? Det stod precis detsamma i de fina artiklar och blanka broschyrer jag läste för tio år sedan! Visst, tekniken har blivit bättre, men så säker som den framstår i dessa artiklar lär den inte bli de närmsta årtiondena, menar Ronny.