Publicerad: 2006-03-31
Endorfiner – den enkla vägen till lycka
Finns det en biologisk förklaring till varför många människor söker sig till extrema och farliga situationer? Fungerar verkligen placeboeffekten och varför blir man så glad när man är kär? Dessa och många andra funktioner i kroppen påverkas av endorfiner, eller som de ofta kallas i folkmun, ”kroppens eget morfin” och ”må-bra-hormoner”.
 
Endorfiner – den enkla vägen till lycka

På sjuttiotalet upptäckte forskare att vår hjärna innehåller speciella celler, receptorer, som blev stimulerade av opiumliknande ämnen som morfin. Man undrade då om det även fanns ett ämne i kroppen som dessa receptorer svarade på. När dessa naturliga substanser hittades kallade man dem för endorfiner. Namnet endorfiner är en sammandragning av endogena morfiner, det vill säga morfin som kroppen själv tillverkar.
 
Från början trodde vetenskapsmän att frisättningen av endorfiner enbart sker i hjärnan, men nu vet man att de utsöndras i hela kroppen. Det finns cirka 20 stycken olika endorfiner som delas in i tre huvudgrupper. De tre grupperna binder alla till olika mottagare som ger olika effekt och har olika struktur.
 
Kroppens naturliga smärtstillare
Den vanligaste gruppen av endorfiner är betaendorfiner som frigörs i stora mängder när man till exempel råkar skära sig i fingret. Endorfinerna blockerar då smärtsignalerna till det centrala nervsystemet, vilket leder till en smärtstillande effekt. Detta är förklaringen till varför man inte känner någon smärta direkt efter att man skadat sig.
 
Den smärtlindrande effekten håller inte i sig särskilt länge eftersom kroppen tillverkar enzymet som bryter ner endorfinerna. Att endorfiner kan brytas ner är även anledningen till att gamla människor ofta har ont under lång tid, många endorfiner är nedbrutna och får nybildas.
Endorfiner kallas ofta för kroppens eget smärtstillande medel. Det är känt att vi människor har olika smärttrösklar och att en och samma person kan ha olika mycket ont vid olika tillfällen. Enligt en teori beror detta på kroppens naturliga endorfinmängder och det är därför smärttoleransen varierar mellan olika tillfällen och personer. Endorfinhalten i kroppen styrs av generna. När kroppen utsöndrar extra mycket endorfiner höjs smärttröskeln. I extrema fall kan kroppen bilda endorfiner som är tusen gånger starkare än morfin.
 
Placeboeffekten
En nyligen genomförd studie visar att det räcker att tro att ett läkemedel ska lindra smärta för att hjärnans egna smärtlindrare, endorfiner, ska frigöras och minska smärtan. Även falska smärtstillande medel får hjärnan att frisätta endorfiner och ger verklig smärtlindring. Det kan förklara varför så många personer säger att de blir hjälpta av läkemedel och behandlingar som inte har någon effekt på kroppen.
 
Varför behöver vi endorfiner?
Endorfiner kan inte bara lindra smärta. De kan även påverka vår mottaglighet för infektioner, stress, psykiska sjukdomar, hjärnans utveckling, sömn, tillväxt samt åldrande. Stimulering med endorfiner leder till eufori och lyckokänslor.
 
Endorfinerna är den gruppen av naturliga ämnen som har störst positiv effekt på kroppen och kallas därför ofta för belöningshormoner. Endorfiner har kemiska likheter med opium och morfin, men eftersom de ingår i kroppens normala hormonsystem är de inte skadliga.
 
Endorfiner stärker immunförsvaret genom att öka produktionen av immunceller. Vid skada bidrar endorfinerna till att vävnaderna slappnar av så att alla nödvändiga antikroppar kan bege sig till den drabbade kroppsdelen för att läka.
 
Musik påverkar endorfinnivåer
För cirka tio år sedan började forskare intressera sig för sambandet mellan musik och endorfiner. I ett experiment fick en grupp män lyssna på olika poplåtar under sitt träningspass medan den andra gruppen fick träna utan någon musik. Det visade sig att de som lyssnade på musik orkade träna mer och kände sig även mindre trötta efteråt.
 
Man har även sett att kvinnor som får lyssna på musik under förlossningen klarar sig bättre utan bedövning. Musiken påverkar endorfinmängderna samt minskar smärtan och stressupplevelsen.
 
Hänger rädslan ihop med endorfiner?
Det är mycket vanligt att människor söker sig till situationer då kroppen tvingas gå på högvarv. Vare sig det handlar om att hålla tal fast man egentligen inte vågar, titta på en skräckfilm eller hoppa fallskärm så beror lyckokänslorna, som uppstår när man klarat av utmaningen, på neurobiologi.
 
Först frisätts stresshormonet adrenalin, hjärtat slår snabbare, andhämtningen blir djupare, blodkärlen drar ihop sig, blodtrycket blir högre och syresättningen av musklerna ökar. Det är det som kallas att få en adrenalinkick. Samtidigt frigörs endorfiner i kroppen som bidrar till att man upplever en lyckokänsla.
 
På samma sätt som man får abstinens efter morfin kan vissa människor känna sig beroende av lyckoruset som infinner sig när man klarat av en läskig eller svår situation.
 
Endorfiner och olika stimuli
Alkohol förstärker endorfinernas effekt på hjärnans belöningssystem. Även choklad och mat med mycket fett och socker leder till ökad utsöndring av endorfiner. Endorfiner har en lugnande verkan på kroppen och det är därför sockersuget uppstår ofta i stressade situationer.
 
När man är förälskad går kroppen på högvarv och endorfinerna utsöndras. Endorfinruset leder till att man upplever att man behöver mindre sömn, känner sig full av energi och att hungerkänslorna försvinner.
 
Vid träning aktiveras tunna nervtrådar som går från muskeln till det centrala nervsystemet. Denna aktivering ger upphov till en frisättning av endorfiner i hjärnan vilket förklarar varför muskelarbete ger upphov till en höjning av smärttröskeln, sänkning av blodtrycket och lyckokänslor.
 
Denna biologiska mekanism bidrar till att många sportsmän upplever en känsla av abstinens då de tvingas till en tids ofrivilligt fysisk inaktivitet. Träningsnarkomani är en kombination av kemiskt beroende av endorfiner och ett psykiskt beroende.
 
Lär dig framkalla endorfinruset
Endorfiner påverkar i stor grad hur vi upplever vår omgivning och hur vi mår både fysiskt och psykiskt. Men det går att lära sig att bli gladare, hälsosammare och lyckligare med hjälp av endorfiner. Sanningen är att endorfiner får dig att må bra, men samtidigt om du mår bra stimulerar du kroppen till att frigöra mer och mer endorfiner.
 
Genom att göra saker som du tycker är roliga, träffa människor som du gillar att umgås med och helt enkelt njuta av livet kan du öka produktionen av endorfiner i kroppen.