Publicerad: 2006-11-01 Uppdaterad: 2006-12-01
Ändrade kostvanor hos diabetiker gav resultat
Nya råd och riktlinjer för vad som är hälsosam mat kan göra det svårt att veta vad man bör och inte bör äta. Stundtals kommer det upp nya forskningsrön som talar om för oss att det vi trodde var en god kosthållning visade sig vara fel och att man istället ska lägga om sin kost. När det gäller sjukdomen diabetes har rekommendationerna förändrats successivt under hela 1900-talet. Fortfarande råder delande meningar om vad som är bra diabetikerkost. Nya studier visar att gamla kostråd kanske bör ändras.
 
Ändrade kostvanor hos diabetiker gav resultat

Karlshamnsstudien är en sådan studie som hävdar, tvärtemot tidigare rekommendationer, att kolhydratfattig kost är bra för människor med typ 2-diabetes.
 
Diabetes är en växande sjukdom världen över som i många fall hänger ihop med övervikt. Vad som orsakar viktökning är onyttig mat som vi äter, tillsammans med det faktum att vi blivit alltmer stillasittande. Detta är de flesta överens om. Sedan finns det olika sätt att se på vilket typ av kost som är bra respektive dålig. Socker och fett, särkilt mättat fett har länge ansetts vara boven i dramat medan andra hävdar att det är mängden kolhydrater vi får i oss som skulle vara den negativa orsaken till viktökning. Ur detta resonemang har det uppkommit flera bantningsmetoder som försöker reducera intaget av kolhydrater så mycket som möjligt.
 
Att ha diabetes innebär att sockerhalten i blodet är för hög. En förutsättning för bra blodsockerhalt är att det finns tillräckligt med insulin i kroppen. Hos en diabetiker har kroppen svårt eller saknar helt möjlighet att producera insulin. Och vid brist på insulin höjs alltså blodsockerhalten.
 
Diabetes delas upp i två typer, diabetes typ 1 och diabetes typ 2. Vid diabetes typ 1 har produktionen av insulin helt eller nästan helt upphört och man måste behandlas med insulininjektioner för att uppnå en normal blodsockerhalt. Vid typ 2 diabetes som är den absolut vanligaste av de två typerna, kan kroppen fortfarande producera insulin men inte tillräckligt för att normalisera blodsockerhalten exempelvis efter en måltid.
 
Behandlingen av diabetes typ 2 består i många fall av ändrade kost- och motionsvanor. Den fysiska aktiviteten förbättrar känsligheten för insulinet, och viktminskningen till följd av bättre kostvanor gör att den egna insulinproduktionen räcker till igen.
 
Vad en diabetiker äter är alltså viktigt, ändå finns det inga självklara direktiv för vad en diabetiker bör äta utan det är samma råd som ges till allmänheten. Denna rekommendation lyder lite mättat fett, mycket fibrer och stärkelserika kolhydrater. Mängden mat är alltid individuell.
 
Det är utifrån denna rekommendation som initiativtagaren till Karlshamnstudien Jörgen Vesti Nielsen har utgått när han jämför effekten av olika typer av kosthållning hos två grupper diabetespatienter.
 
Studien påbörjades 2004 där man lät 16 patienter med diabetes typ 2 ändra sina kostvanor under 6 månader. Det var en pilotstudie där en experimentgrupp och en kontrollgrupp jämfördes i vikt och blodsockerhalt. Experimentgruppens kost var alltså kolhydratfattig medan kontrollgruppen följde rekommendationer som normalt ges till diabetiker.
 
Experimentgruppen åt enligt följande 20 procent kolhydrater, 30 procent protein och 50 procent fett. I kontrollgruppen var kaloriandelen 55 procent kolhydrater, 15 procent protein och 30 procent fett.
 
Både efter 6 och 12 månader hade lågkolhydratsgruppen bättre resultat i kroppsvikt och blodsocker. Den senaste uppföljningen var i juni 2006 - 22 månader efter att studien påbörjades. Då var värdena fortfarande mycket bättre hos experimentgruppen.
 
Två tredjedelar av högkolhydratsgruppen har dessutom gått över till lågkolhydratsgruppens kost och därefter förbättrat sina värden.
 
Under 2006 skrevs en magisteruppsats på Mälardalens Högskola om hur de diabetespatienter som deltog i projektet upplevde lågkolhydratkosten. Författaren till uppsatsen, Glenn Kärnerup, drog slutsatsen att överlag hade samtliga av patienterna som han intervjuat positiva upplevelser av de ändrade kostvanorna. Men man upplevde även att det var en nackdel att inte kunna äta vissa livsmedel.
Fakta:
Karlshamnsstudiens råd och matrecept:
 
1. Informera din läkare/diabetessköterska att du vill börja med lågkolhydratdiet.
 
2. Kontrollera dagligen ditt plasma-glukos före samtliga måltider samt före sänggåendet.
 
3. Kontakta någon i ditt diabetesteam vid plasma-glukosvärden under 6 mmol/liter för ev reducering av tablett- eller insulinbehandling. Sätt individuella mål tillsammans med ditt diabetesteam ang plasma-glukos för just dig.
 
4. Ta en multivitamintablett dagligen.
 
5. Ät frukost samt två lagade måltider dagligen. Undvik mellanmål förutom en slät kopp kaffe, te eller annan kalorifri dryck som kan drickas i fri mängd.
 
6. Motionera minst 30 minuter dagligen (anpassas efter dina förutsättningar).
 
Matrecept
Filfrukost
3 dl naturell fjällfil
0,5 msk krossat linfrö, strös på filen
1 msk solrosfrö, strös på filen
1 kokt ägg
1 skiva Husmans knäckebröd
5 g bregott
15 g leverpastej
lite sallad, gurka eller tomat på mackan
Kaffe eller te
 
480 kcal, 25 g kolhydrater 21 E% kolhydrater
 
Sillfrukost
50 g makrill i tomat på burk eller inlagd sill (klar lag)
2 skivor Husmans knäcke
10 g bregott
40 g ost (cirka 4 skivor)
Sallad, gurka, tomat eller paprika på mackorna
1 kokt ägg
 
460 kcal, 22 g kolhydrat, 19 E% kolhydrat
 
Stekt färsbiff med stuvade grönsaker
150g blandfärs
250 g sommargrönsaker
2 tsk maizenamjöl
0,5 dl mjölk
10 g flytande margarin eller rapsolja
1 skiva Husman knäckebröd
5 g bregott
 
Forma blandfärsen till en pannbiff. Blanda maizena, margarin och mjölk till en stuvning åt grönsakerna. Serveras med knäckebrödet.
 
560 kcal, 27 g kolhydrater, 19 E% kolhydrater
 
Kycklingwok med blåbärsdessert
200 g kycklingfilé
250 g wokgrönsaker
1,5 msk flytande margarin eller rapsolja
 
1 skiva Husman knäcke
5 g bregott
 
100 g frsta blåbär
1 msk vispgrädde
 
Strimla kycklingfilén och woka i fettet tillsammans med grönsakerna. Serveras med knäckebröd. Vispa grädden och servera med tinade blåbär.
 
660 kcal, 28 g kolhydrater, 17 E% kolhydrater
 
Fisksoppa eller gratäng
200 g torsk
2 msk creme fraiche
1 msk majonnäs
ev buljong
250 g blandade grönsaker t ex blomkål, broccoli, gröna bönor
15 g flytande margarin
1 skiva Husman knäckebröd
5 g bregott
 
100 g frysta hallon
75 g keso
 
Koka eller stek fisken och använd ingredienserna till en gratäng eller soppa. Servera med knäckebröd och tinade hallon med keso till dessert.
 
660 kcal, 31 g kolhydrater, 19 E% kolhydrater
 
Lax med stuvad spenat, sallad och apelsin
150 g lax
150 g spenat
2 tsk maizenamjöl
lite buljong
2 tsk flytande margarin
 
40 g isbergssallad
50 g gurka
65 g tomat
 
1 skiva Husman knäckebröd
5 g bregott
 
0,5 apelsin eller 1 clementin
 
Stek eller baka laxen i ugn. Gör en spenatstuvning av spenat, maizena, buljong och margarinet. Servera med sallad, knäckebröd och en apelsin till dessert.
 
530 kcal, 27 g kolhydrater, 21 E% kolhydrater
 
Räk- och tonfisksallad
75 g tonfisk
25 g räkor
1 kokt ägg
40 g isbergssallad
50 g gröna ärter
65 g tomat
40 g sparris
50 g gurka
 
3 msk creme fraiche fett 34 %
Krydda med vitlök eller örter
 
30 g osötat fullkornsbröd
10 g bregott
 
Blanda ingredienserna till en sallad och servera med kryddad creme fraiche som dressing.
 
570 kcal, 26 g kolhydrater, 19 E% kolhydrater
 
Bondomelett
2 ägg
150 g blandade grönsaker
50 g kassler
20 g ost 28% fett
15 g flytande margarin
 
1 Husman knäcke
5 g bregott
 
125 g päron
50 g keso
 
Gör en omelett av ägg, grönsaker, kassler, ost och margarin. Servera med knäckebröd och päron med keso till dessert.
 
620 kcal, 32 g kolhydrater, 21 E% kolhydrater