Publicerad: 2006-12-02
Probiotika - tarmens bästa vän
Tarmen innehåller flera olika bakterier som är viktiga för nedbrytningen av maten och som skyddar kroppen mot sjukdomsframkallande bakterier. Idag kan du i vilken livsmedelsaffär som helst köpa fil, soppa eller hälsoshot som, genom att tillföra nyttiga bakterier, lovar att förbättra din naturliga bakterieflora och göra dig friskare. Stämmer det och hur fungerar dessa så kallade probiotika?
 
Probiotika - tarmens bästa vän

Vårt levnadssätt skiljer sig dramatiskt från våra förfäders. Idag äter vi mycket snabbmat, lever under ständig stress och därför är det inte så konstigt att många drabbas av obalans i vår egen bakterieflora som ger de skadliga bakterierna chansen att växa till. Probiotika påstås återställa kroppens naturliga balans och förbättra vår hälsa.
 
Vad är probiotika?
Med probiotika menar man kulturer av levande bakterier som kan gynna tarmens naturliga bakterieflora och har positiva effekter på hälsan. Alla mjölksyrabakterier kan inte automatiskt kallas för probiotika utan det finns tre viktiga krav.
 
Först och främst måste bakterien vara säker ur en medicinsk synvinkel, den måste också ha påvisade hälsoeffekter och sist men inte minst så måste bakterien överleva i produkten och sedan i magsäckens sura miljö.
 
Traditionellt används mjölksyrabakterier vid konservering och förädling av både foder och livsmedel. Dessa bakterier bidrar till bättre lagring, smak, lukt och konsistens hos många matvaror. Dock räknas inte alla de vanliga mjölksyrabakterier som används för att framställa fil eller yoghurt till probiotiska bakterier, eftersom de sällan överlever magsäckens sura miljö och når tarmen utan att förstöras. Däremot berikas en del mjölkprodukter med nyttiga bakterier och om de uppfyller alla kraven får då kallas probiotiska livsmedel.
 
Hur fungerar probiotika?
Nyttiga bakterier i tarmen jobbar bland annat genom att hjälpa till att bryta de kolhydrater vi får i oss via maten till mjölksyra och ättiksyra, vilket sänker pH-värdet. Det hjälper i sin tur att återställa tarmens normala bakterieflora och hämma tillväxten av skadliga bakterier.
 
En sur miljö är ogästvänlig för de flesta fientliga bakterier och svampar. Många av dessa farliga bakterier bildar giftiga ämnen, toxiner, som kan förstöra tarmens väggar. Även andra sura ämnen som produceras av probiotika som till exempel väteperoxid och koldioxid hämmar och förgör sjukdomsalstrande bakterier.
 
Probiotika tar även till andra medel för att hålla våra tarmar rena från angripare. De nyttiga bakterierna sätter sig på slemhinnorna och äter upp näringen som de skadliga bakterierna livnär sig på. Det leder till att de farliga bakterierna konkurreras ut.
 
Förutom att hejda tillväxten av skadliga bakterier finns det, enligt olika studier, andra positiva effekter. Probiotika stimulerar nedbrytningen av laktos hos laktosintoleranta personer. Syror som bildas underlättar också upptaget av kalcium, magnesium och järn. Vid nedbrytningen av kolhydrater framställs också korta fettsyror som aktiverar tarmen och motverkar därmed förstoppning.
 
Många studier talar också för att probiotika stimulerar immunsystemet och kan motverka infektioner som till exempel turistdiarré. När vi kommer i kontakt med främmande länders bakterieflora är det väldigt viktigt att de egna bakterierna mår bra för att vi ska hålla oss friska. Därför kan det vara bra att köra en probiotisk kur några veckor innan resan.
 
Olika bakterier
 
Studier visar att den positiva hälsoeffekten varierar beroende på vilken art och stam som bakterien tillhör. En av de mest studerade mjölksyrabakterier är Lactobacillus acidophilus. Den sägs bland annat kunna lindra diarré och förebygger gasbildning.
 
Lite extra Lactobacillus acidophilus rekommenderas också under en antibiotikabehandling. Antibiotika slår inte enbart ut sjukdomsframkallande bakterier utan även nyttiga bakterier. Därför kan en probiotikakur stärka det egna försvaret samtidigt som de farliga bakterierna tas bort.
 
En annan flitigt studerad bakteriestam är Lactobacillus plantarum som har visat sig kunna mildra symptom av känslig tarm. Under senare år har man också börjat undersöka dess effekt på magsår och hjärt-kärlsjukdomar. I några studier har personer som ökat sitt intag av Lactobacillus plantarum sänkt halterna av det onda kolesterolet och istället höjt nivåerna av det goda kolesterolet.
 
Det är viktigt att komma ihåg att den goda effekten av probiotika inte är särskilt långvarig och avtar ganska snabbt när man slutar äta produkterna.
 
Naturligt syrad mat
Nyttiga bakterier har varit en självklar del av människans kost under lång tid, men i och med kylskåpets spridning har behovet av syrad mat som konserveringsmedel minskat. Goda bakterier finns naturligt i livsmedel som surdeg, surströmming, surkål, yoghurt och fil.
 
I Asien äter man fortfarande mycket mjölksyrade grönsaker, fisk och såser. Trots att alla mjölksyrabakterier inte räknas till probiotika, i och med att de har svårt att överleva magsäckens sura miljö, finns det ändå många fördelar med att äta naturligt syrad mat. Orsaken kan vara att en viss mängd ändå passerar över till tarmen. Det finns också andra delar av kroppen som munnen och halsen där de nyttiga bakterierna har en positiv effekt.
 
Förstärk probiotikaeffekten med prebiotika
En del av forskare har även fokuserat sig på hur man kan förbättra tillvaron för de bakterier som redan finns i tarmen. Den mat som mjölksyrabakterier tycker om tillhör gruppen kolhydrater.
 
Dock fungerar enbart kolhydrater som inte bryts ned i magen utan når tjocktarmen i sin ursprungliga form. Till dessa hör bland annat kostfibrer och oligosackarider, som är särskilda sockerarter som stimulerar tillväxten av de goda bakterierna. Dessa så kallade prebiotika finns i exempelvis baljväxter, lök, vitlök, mjölk, tomater och havre. Det finns även många livsmedel på marknaden som är berikade med prebiotika.
 
Lovande framtid?
Insikten om att bakteriefloran i tarmen har betydelse för vår hälsa har gjort detta forskningsområde stort under senare år. Exakt vilka effekter de nyttiga bakterier har, hur de fungerar samt vilka mängder som behövs är fortfarande inte helt utforskat. Dock vet man att en välmående och balanserad tarm är viktig för att vi ska må bra. Och om probiotika klarar av att göra det i större skala får framtiden utvisa.