Publicerad: 2003-11-11 Uppdaterad: 2009-08-24
Duktig storebror eller olydig lillasyster
Alla har vi varit barn och den slumpmässiga kölapp vi fick in i familjen styr hela livet.
– Jag har precis undersökt personalen på kronofogdemyndigheten, och nästan hälften var ensambarn. Dom gillar att jobba ensamma och inte i team. Och dessutom, de har ju aldrig fått stryk av något syskon för att de skvallrat, skrattar beteendevetaren Elisabeth Schönbeck.
Hon menar att insikten om syskonrelationer leder till självkännedom, och att självkännedom är det enda sättet att utveckla sin personlighet. Insikten leder till frihet.
 
Visst kan det verka konstigt att syskonplaceringen skulle ha en sån avgörande betydelse, men ta dig en titt i din omgivning. Det är förbluffande mycket som stämmer med det Elisabeth Schönbeck säger.
 
– Egentligen är det ju helt logiskt att vi präglas av det vi lärt oss när vi växt upp. Är man äldst så får man ofta ta ansvar för sina yngre syskon. Om syskonen varit hemma själva en stund och en vas har gått sönder, vem är det som får skulden då? Äldstabarnet får antingen höra att de borde ha sett till småsyskonen bättre, eller så får det skäll för att det själv haft sönder vasen.
 
Det charmiga småsyskonet går alltid fri. Det här, menar hon, går igen i hela livet.
 
– Det vuxna äldstabarnet vill ha läget under kontroll, hon eller han brukar plåstra om dom andra. De har haft en förkortad barndom och har ofta svårt att slappna av och släppa ansvaret. När dom andra barnen skrattade och flamsade var hon eller han den som försökta hålla ordning för att inte få ut för oredan. Äldstabarnet går ofta långt här i livet.
 
Det glömda barnet
Kvinnliga chefer som är förstabarn är en riskgrupp de går ofta i väggen för att de ska ta hand om alla och tar på sig andras jobb. Men alla platser i syskonskaran har sina för- och nackdelar.
 
– Det finns absolut ingen värdering i vilken placering man har i syskonskaran, det är viktigt att betona. Man är bara bättre på olika områden. På en arbetsplats till exempel är en mix det bästa. Man kompletterar varandra.
 
Det pratas ofta om det stackars osedda mellanbarnet.
 
– De kallas ibland för bortglömda klämbarn, men det är en sanning med modifikation. Om mellanbarnet är ensam pojke bland flickor eller tvärtom och det är tre till fyra års mellanrum mellan barnen så är det en fantastisk position för barnet! De har fått avsluta separationsfasen och gått in i individuationsfasen. De har fått vara gulliga minstabarnet och fått massor av kärlek av både storasyskonet och föräldrarna. De kommer att få vårda småsyskonet som även kommer att beundra sitt storasyskon.
 
Liten länge
Men visst finns det mellanbarn som är mindre lyckligt lottade.
– Gruppen av mellanflickor mellan två systrar är faktiskt överrepresenterade ibland kvinnliga alkoholister. De är varken små och söta eller stora och duktiga. Ska ett typiskt klämbarn göra något så gäller det att de hittar sin egen nisch och blir bra på det.
 
Men mellanbarnet förses genom sin position med en massa praktiska kvaliteter. Med sin fingertoppskänsla för rättvisa och medling, och inte minst förmåga till åsiktsbyte, passar de perfekt in i den moderna arbetsmarknaden.
 
Då är det svårare för minstingen, det yngsta syskonet.
 
Lillasyster kan vara hur charmig som helst, men hon är faktiskt oftare arbetslös än andra. Yngstabarnet är det konstnärliga, fritänkande barnet. Ofta har föräldrarna en mer avslappnad inställning till minstingen och hon eller han förblir barn längre. Som vuxna kan de ha en väldigt fri hållning till auktoriteter och de går gärna i opposition.
 
Stora drag
Småsyskonen är även sensationssökare på gott och ont.
 
– I en brittisk dokumentär hade de gjort en undersökning på en fallskärmshopparklubb, och det visade sig att hela 80 procent var yngstabarn! Sökandet efter den där kicken kan tyvärr bland annat leda till narkotikaanvändande.
 
Det som Elisabeth Schönbeck berättar om är förstås det typiska, de stora dragen.
 
– Det är många aspekter som spelar in. Självfallet är det de syskon man växt upp och fostrats tillsammans med som har betydelse. Likaså spelar könet roll. Även föräldrarnas, och ibland farföräldrarnas syskonplacering kan inverka. Yngstabarnet uppfostrar till exempel ofta sina barn friare, så som det själv blivit uppfostrat.
 
Invanda roller
I val av vänner och partner väljer vi gärna att komma tillbaka i den roll som vi kan bäst. Elisabeth Schönbeck är själv en ansvarstagande storasyster.
 
– Och givetvis gift med en ansvarslös lillebror, skrattar hon. Det är klart att småsyskon kan kosta på sig att vara mer fritänkande och låta bli att tänka på konsekvenserna, det kommer ju alltid ett storasyskon och reder upp situationen efter dom!
 
Och det är klart att alla kombinationer funkar, det är så mycket som spelar in. Egentligen så kan två ensambarn, som båda är vana att vara i centrum, tyckas vara en olämplig kombination, men de bildar ofta par. Och får ett barn.
 
– Jag har ett bekant par som båda är ensambarn. När de precis hade träffats och skulle mysa med chips framför tv-n första gången, tror du att de kunde dela skål då? De var båda vana att ha sitt för sig, så deras lösning är än i dag att ha en varsin skål.
 
Fakta:
Typiska förstabarn
 
Karaktärsdrag:
Allt är nytt och unikt med förstabarnet. Förväntningarna är stora och föräldrarna uppmuntrar minsta framsteg. Tills nästa barn kommer. Då får förstabarnet dela uppmärksamheten och börja ta ansvar, det måste vara förståndig och duktigt. Ju fler småsyskon, desto mer förstärks karaktärsdragen. Alla hemmets regler bankas in på nytt för varje syskon och en storasyster med många småsyskon blir mer dominant och regelstyrd än en med ett syskon. Vill gärna organisera och vara kompetent som vuxen, och kan i värsta fall köra över andra.
 
Relation:
Två storasyskon kan få det svårt i ett förhållande eftersom båda är vana att spela förstafiolen. En storebror passar bäst med en lillasyster som helst ska ha äldre bröder, och en storasyster passar med en lillebror som har äldre systrar. Dessa två kombinationer anses vara de mest idealistiska.
 
Yrke:
Exempelvis revisor, ekonom. Yrken som kräver mycket hög pliktkänsla och noggrannhet
 
Typiska mellanbarn
 
Egenskaper:
Ibland kallat det bortglömda barnet, eftersom det kan få svårt för det att göra sig synligt mellan stor och liten. Kan ha en ointressant roll, är varken pionjär eller gullig minsting. Lär sig att få bannor uppifrån och hängivenhet nedifrån, och blir ofta mycket socialt kompetent. Mycket beror på vad mellanbarnet har för syskon runt sig och hur långt avstånd det är mellan dem. En flicka mellan två bröder kan bli föräldrarnas ögonsten medan en flicka mellan två systrar kan bli ett riktigt klämbarn. I en familj med tre pojkar kan den mellersta bli extremt manlig, han tvingas ta i för att synas. Om det är tre flickor satsar den mellersta ofta på utseendet, odlar sin kvinnlighet för att synas. Hon kan få svårt att hitta sin roll och kan få anlag för depression och är också överrepresenterad ibland kvinnliga alkoholister.
 
Relation:
Vem mellanbarnet passar bäst ihop med beror på vem det står närmast i ålder och hur långt det är mellan syskonen. Mellanbarnet påverkas mest av den som är närmast i ålder. Svartsjuka kan förekomma bland klämda mellanbarn.
 
Yrke:
Medlare. Programledare är ett typiskt yrke! Där får mellanbarnet synas ordentligt, men behöver inte stå för åsikter själv utan har en megafonroll.
 
Typiska yngstabarn
 
Egenskaper:
Alltid den bortskämda retstickan enligt storasyskonen. Ett yngstabarn är vant vid bestraffning och hårda ord från sina beundrade storasyskon, och får jobba hårt för att vara först med eller bäst på något. Men det slipper å andra sidan att ta ansvar, får ofta mer uppmuntran av föräldrarna och tillåts vara liten mycket längre. Eftersom plikterna är få, får det tid att utveckla äventyrliga eller konstnärliga sidor. Ett lillasyskon blir ofta mindre auktoritetsbundet och mindre konservativt som vuxen, och backar inte för att gå i opposition. Det är dock stor skillnad på att vara två år yngre och att vara ett sladdbarn. Ett sladdbarns uppväxt kan jämföras med ett ensambarns med extraföräldrar. De har alltid varit minst och har inte lärt sig hur man gör när man stöttar en annan, de är vana vid att alltid själva få stöd och hjälp och förväntar sig det även som vuxna.
 
Relation:
Blir ofta par med äldstabarn eller mellanbarn nära äldstabarn.
 
Yrke:
Kreativa, fritänkande eller konstnärlig yrken. Eller äventyrliga brandmän är ofta yngstabarn.
 
Typiska endabarn
 
Obs! Om det är över sex år till närmsta syskon räknas man också till endabarnen.
Egenskaper:
Är van vid stöd, uppmuntran och delaktighet i föräldrarnas vardag och får god självkänsla. Blir mer vant att umgås med äldre och auktoriteter och kan därför få ett intellektuellt försprång jämfört med andra barn. Går sina egna vägar, vill gärna skapa uppmärksamhet, är inte rädd för att pröva saker. Endabarnet är vant att vara familjens stjärna, har alltid haft eget rum och har svårt att låta någon annan bestämma över hemmet. Sätts ofta på piedestal av föräldrarna vilket kan ge ett falskt självförtroende. Som endabarn har man inte haft några syskon att konkurrera med, vilket kanske inneburit mindre träning för konflikter senare i livet.
 
Relation:
Är oftast prestigelös och sällan svartsjuk när det fått normalt med uppmärksamhet av föräldrarna. I en del fall där barnet haft självutplånade föräldrar som levt för och genom sitt barn, kan endabarnet bli mycket krävande mot sin partner. De kan kräva omåttligt med uppmärksamhet och kan till och med bli avundsjuka på sina egna barn. Gifter sig ofta med ett annat ensambarn eller äldstabarn och får ett barn.
 
Yrke:
Vill inte kommenderas. Är oftare egna företagare, och kan få svårt att samarbeta och kan känna sig utanför. Chefer är inte så sällan endabarn.
 
Pseudotvillingar
 
Egenskaper:
Begreppet för syskon som är födda med mindre än arton månaders mellanrum. Dessa barn kan känna sig pressade av att modern inte har tid att ägna sig åt båda barnen. Svårast är det för en pseudotvillingpojke med en yngre syster. Han tappar snabbt bröstet till en annan och eftersom tjejer dessutom utvecklas fortare blir han snart omkörd av sin syster - som är yngre. Rollerna blir ombytta och lillasystern blir äldstabarn och storebrodern yngstabarn. Pojken får dålig självkänsla och kommer i många fall att se kvinnor som bättre än män. Han blir osäker och inåtvänd. Systern däremot har ingen efter sig och växer upp till en självständig vinnare med gott självförtroende. Här gäller det för föräldrarna att anpassa sitt stöd efter respektive barns nivå. Om systern är den äldre uppstår inte samma problem eftersom flickan drar ifrån på ett naturligt sätt. När det gäller två bröder blir den äldre ofta lite tillbakadragen medan den yngre blir kaxig. Den äldre brodern känner att han måste vara bäst på allt medan den yngre i lugn och ro kan bli bäst på det han känner för. Två systrar konkurrerar också hårt med varandra men tillåts ofta inte att visa det lika handgripligt som pojkar gör och de lär sig att lägga lock på sina aggressioner. Pseudotvillingar är välrepresenterade hos psykiatrer, kan plötsligt bli vansinnigt arga och strida, rentav slåss, hårt för något, lider inte sällan av svartsjuka och kan utveckla ett beroende av varandra. För pseudotrillingar gäller samma saker med en skillnad - allt förstärks eftersom konkurrensen är hårdare.
 
Relation:
Kan vara mycket svartsjuk. För övrigt gäller samma relationsdrag som andra äldsta- och yngstabarn.
 
Yrke: Samma som andra äldsta- och yngstabarn.
 
Tvillingar
 
Tvillingar känner ofta en djup samhörighet och bygger då inte upp kamp eller konkurrens mellan sig. Är en av tvillingarna duktigare är det extra viktigt att föräldrarna inte jämför. Vissa tvillingpar däremot växer ibland upp under samma förhållanden som pseudotvillingar. Vid tvåäggstvillingar som består av pojke och flicka blir flickorna storasyskon eftersom de utvecklas i snabbare takt. Värna om tvillingars integritet för att göra det bästa för dem.
 
Relation:
För övrigt gäller samma relationsdrag som andra äldsta- och yngstabarn, med den skillnaden att tvillingar inte gifter sig lika ofta som andra! Den mest mogna, om det är någon skillnad, blir äldstabarn.
 
Yrke:
Se ovan.
 
Lästips!
Vill du läsa mer så rekommenderar Elisabeth Schönbeck boken ”Familjemönster och personlighet” av Oluf Martensen-Larsen.